Planeringen av kollektivtrafiken är i hög grad inriktad på städer och större pendlingsstråk. Men samtidigt minskar utbudet av kollektivtrafik på landsbygden, trots att den är en livlina för många landsbygdsbor, skriver två forskare i en rapport. Foto: Östgötatrafiken, Nicklas Ebermark.
Planeringen av kollektivtrafiken är i hög grad inriktad på städer och större pendlingsstråk. Men samtidigt minskar utbudet av kollektivtrafik på landsbygden, trots att den är en livlina för många landsbygdsbor. Det konstaterar två forskare i en ny rapport. Där föreslår de bland annat kollektivtrafiklagen ska ställa krav på en grundläggande tillgänglighet i hela landet.
De båda forskarna, Åsa Hult från IVL Svenska Miljöinstitutet och Emma Lund från Trivector Mobility, har på uppdrag av Sveriges Lantbruksuniversitet analyserat kollektivtrafiken på landsbygden.
I sin rapport skriver Åsa Hult och Emma Lund att branschens fokus på att öka kollektivtrafikens marknadsandel i praktiken missgynnar landsbygden. Det behövs ett bredare synsätt, menar de.
– Kollektivtrafiken är en livlina för många landsbygdsbor. Barn och unga ska ta sig till skolan, äldre behöver nå vård och service, personer utan bil måste kunna ta sig till arbetet. För dem är kollektivtrafiken helt avgörande, säger Åsa Hult.
– Självklart är det bra om kollektivtrafiken kan konkurrera med bilen där det finns förutsättningar för det, men det man missar med att fokusera på klimatnyttan är att kollektivtrafiken på landsbygder framförallt skapar väldigt stora sociala nyttor, säger Emma Lund.
De föreslår flera åtgärder för att stärka kollektivtrafiken på landsbygden. Bland annat vill de att kollektivtrafikens uppdrag förtydligas i lagstiftningen så att en grundläggande tillgänglighet säkras i hela landet.
– Kollektivtrafikens nytta måste ses i ett bredare perspektiv än enbart ökat resande. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna måste ha en direkt dialog med lokalsamhällena om deras
behov. I glesbygd kan efterfrågestyrd trafik vara ett viktigt komplement till linjetrafik, heter det i rapporten.
Bättre samordning av kollektivtrafiken med skolskjuts och färdtjänst är andra åtgärder som föreslås.
De båda forskarna betonar också att planeringen mer än nu måste utgå från de förutsättningar som finns på landsbygden och efterlyser nya former av nationell finansiering eller statligt stöd till kollektivtrafik på landsbygden.
– Kollektivtrafik på landsbygden fyller en så viktig funktion för många människor att den behöver planeras i egen rätt och utifrån sina egna förutsättningar, säger Emma Lund.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar