Stora delar av Stockholms bostadsmarknad är otillgänglig för bussförare och andra samhällsviktiga yrken. Foto: Ulo Maasing.
Stora delar av bostadsmarknaden i Stockholm är ekonomiskt oåtkomliga för samhällsviktiga yrkesgrupper. Bland dessa finns buss-, spårvagns- och tunnelbaneförare. Rapporten konstaterar att höga priser, långa kötider och dyra hyror försvårar rekrytering och kompetensförsörjning. Särskilt svårt är det för ensamstående i de samhällsviktiga yrkena. Det konstaterar en ny rapport från Region Stockholm.
Förutom förare i kollektivtrafiken pekar rapporten ut sjuksköterskor, undersköterskor, barnskötare och blåljuspersonal som samhällsviktiga yrkesgrupper som har svårt att få tillgång till både hyresrätter och bostadsrätter i Storstockholm.
Det innebär att unga och nyinflyttade inom samhällsviktiga yrken får svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, något som enligt rapporten försvårar både rekrytering och rörlighet på arbetsmarknaden.
Samhällsviktiga yrken:
Yrket bidrar till samhällsviktig verksamhet inom exempelvis vård och omsorg, räddningstjänst och persontransporter. Yrket är viktigt för samhället och Region Stockholms verksamheter.
Yrket kan inte utföras på distans och kräver att personalen är på plats på arbetsplatsen. Detta kan även innebära arbete under kvällar, nätter och helger.
Yrket har en lön som ligger kring medianlönen eller under i jämförelse med samtliga yrken i Stockholmsregionen. Det påverkar möjligheten att efterfråga en bostad.
Yrket kännetecknas av dokumenterad brist på personal i Stockholmsregionen, och/eller svårighet att rekrytera.
Tillgången på hyresrätter är starkt begränsad av både kötid och kostnader.
Förare i kollektivtrafiken är en yrkesgrupp som rapporten lyfter fram.
Behovet av kollektivtrafikförare väntas också öka kraftigt och nästan fördubblas fram till 2040.
Buss- och spårvagnsförarna är också den av de samhällskritiska yrkena där medelåldern är högst, 54 år, och andelen kvinnor är lägst. Endast 1,9 procent av kollektivtrafikförarna är under 30 år, medan 37 procent är 60 år eller äldre.
En konsekvens av att personer med samhällsviktiga yrken av ekonomiska skäl har begränsade möjligheter att välja bostad är att de väljer alternativ där avståndet mellan bostad och arbetsplats är stort. Därför måste de pendla längre.
– Men längre pendling kan innebära en ökad belastning, både ekonomiskt och socialt. Det kan i sin tur påverka yrkenas attraktivitet och försvåra kompetensförsörjningen, konstaterar rapporten.
En nedåtgående spiral, med andra ord.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar