Den snabbt ökande elektrifieringen av upphandlad busstrafik kräver en ökande kompetens hos upphandlarna. Omställningen handlar inte bara om att en ny typ av bussar sätts i trafik utan om mycket mer. Dit hör frågor som gäller miljö och social hållbarhet för elbussarnas batterier. Det innebär utmaningar för beställarna, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, både när det gäller kraven i själva upphandlingen, men också när det gäller att följa upp att kraven följs under avtalsperioden. Det framgår av en doktorsavhandling vid Lunds universitet.
Upphandlingarna av trafik med elbussar kräver ökande kompetens hos upphandlarna, enligt en ny doktorsavhandling vid Lunds Universitet. Foto: Ulo Maasing.
Det är forskaren Vendela Åslund som har undersökt offentliga upphandlingar av elbusstrafik i Sverige med utblickar mot Norge och Nederländerna.
Det är en utveckling som har gått i rasande fart. År 2018 var endast två procent av stadsbussarna i Sverige eldrivna, förra året var det 40 procent.
Omställningen griper in på många områden – inte bara teknik. Och den påverkar hela kedjan av aktörer som arbetar med kollektivtrafik.
– När en så stor och komplex verksamhet som kollektivtrafiken byter teknisk grund ändras inte bara fordonen som rullar mellan hållplatser som ändras utan även ansvar, roller och arbetssätt för aktörer som planerar och utför busstrafiken, skriver Vendela Åslund i sin doktorsavhandling.
Hon pekar på att nya delar av systemet, exempelvis laddinfrastruktur, behöver byggas upp, trafiken planeras på nya sätt och att nya teknik- och miljökrav måste ställas i upphandlingarna.
Ett exempel är enligt avhandlingen att frågor som gäller miljö och social hållbarhet när det gäller batterierna de senaste åren har blivit viktiga, något som måste återspeglas i kraven i upphandlingarna.
Det är krav som vidgar ramarna för upphandlingarna bortom själva fordonen och driften. Dit hör frågor som gäller social hållbarhet, kopplad till elektrifieringen, exempelvis varifrån de kritiska råvarorna kommer , arbetsförhållandena i de olika delarna av leveranskedjan, hur man tar hand om batterier och annat när de är uttjänta och så vidare.
– Det ställer i sin tur krav på beställarens kompetens att både utforma och utvärdera sådana krav, men också att det finns resurser för uppföljning och kontinuerlig utveckling av kravprofilen, framhåller avhandlingen.
Där pekar Vendela Åslund också på att trenden går mot ett ökat offentligt ägande av depåer och laddinfrastruktur. An ledningen är att upphandlarna vill säkra att konkurrensen inte blir snedvriden i framtida upphandlingar, likaså säkra att investeringarna i infrastruktur blir kostnadseffektiva. Tidigare var det ofta operatörerna som bestämde om sådant som laddinfrastruktur, nu är det i allt högre grad beställaren.
Antal elbussar i Sverige (Klass 1 och totalt) i Sverige 2015-2025. Ur: Vendela Åslund: Current Change in Public Transport.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar