Trafiken är ett exempel på hur manligt tänkande styr utvecklingen av städerna. Foto: Ulo Maasing.
Kvinnor och män använder stadsmiljöer på olika sätt, men det är framförallt manliga normer som styr hur våra städer utformas och tas om hand. Resor är ett tydligt exempel på detta, visar en ny avhandling från KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Christian Dymén, som forskat kring genus och stadsplanering på KTH, menar att genusperspektiv i planeringsprocessen inte bara leder till mer jämställda stadsmiljöer utan också kan påverka kommuners klimatarbete i positiv riktning. Kunskap om genus kan alltså stärka klimatarbete.
Ett exempel på det är resor.
– Hur man förflyttar sig och reser är ett område med tydliga könsskillnader. Egen bil, kollektivtrafik, långa eller korta resor?
– Kvinnor arbetar i större utsträckning inom vård, omsorg och skola i den egna kommunen. Slutar man sent på ett äldreboende kan det vara omöjligt att ta sig hem kollektivt eftersom bussen har slutat gå för dagen.
–Mäns traditionella rörelsemönster är det som fått utrymme i planeringen av hur man ska kunna röra sig mellan hemmet och arbetet, så för lite längre avstånd är kollektivtrafiken oftast rätt bra, säger Christian Dymén.
Han konstaterar också att kommuner som är starka på klimatarbete generellt sett är mer medvetna om genusfrågor.
– Generellt sett är kvinnor mer oroade över klimatförändringar och mer villiga att göra förändringar för att minska miljöpåverkan, och detta beror delvis på att kvinnor traditionellt haft ansvar för vård och omsorg av anhöriga. Problemen är ofta väldigt komplexa och det är många som vill göra sin röst hörd. Att ge mer utrymme för kommunikation, dialog och medverkan från medborgare, alltså feminina värden, i det kommunala klimatarbetet kan leda till att man hittar lösningar som man annars inte hade gjort.
Christian Dyméns dokotorsavhandling heter ”Engendering Spatial Planning – A Gender Perspective on Municipal Climate Change Response”.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar