Framkomlighet och snabbhet är nyckelfaktorer för att locka fler att resa kollektivt. Bilden visar BRT-systemet Mettis i dfranska Metz som till 85 procent kör på egen väg eller i egna körfält. Foto: Ulo Maasing.
Det går att bryta den snabba kostnadsutvecklingen för kollektivtrafiken. Det slås fast i en ny rapport från Sveriges Bussföretag om kollektivtrafikens kostnadsutveckling: Hur får vi mer kollektivtrafik för pengarna. Rapporten är en analys av perioden 2000 –2015 av upphandlad svensk kollektivtrafik och presenterades på onsdagen i Almedalen av rapportförfattaren Torbjörn Erikson på konsultföretaget Urbanet AB.
Rapporten analyserar vad som driver kostnadsutvecklingen av kollektivtrafiken i samtliga landets län och regioner.
Den visar att under perioden 2000 – 2015 ökar kollektivtrafikens kostnader och intäkter i stort sett i samma takt. Problemet är att resandet ökar mycket långsammare. År 2015 var kostnaderna för kollektivtrafiken 170 procent högre än år 2000. Men resandet hade bara ökat med 40 procent under samma tid. Och bidraget från skattebetalarna hade rusat i höjden, från 6 till 16,44 miljarder.
Under den senare delen av perioden har både kostnader och bidrag ökat snabbare än tidigare. Om skattebidraget ökar i samma takt som 2010 – 2015 blir bidraget cirka 36 miljarder år 2030. Ökar det i linje med utvecklingen under tiden 2005 – 2015 blir skattebidraget cirka 67 miljarder år 2030.
Sveriges Bussföretag har tidigare räknat ut att det fördubblingsmål som skulle varit uppfyllt år 2020 med dagens takt i resandeökning kommer att vara nått år 2034. Då kommer skattebidraget till kollektivtrafiken att vara 100 miljarder.
Men det går att bryta utvecklingen, hävdar rapporten.
De åtgärder som rapporten föreslår täcker ett brett fält. En stor marknad finns i att få sällanresenärer att resa oftare, vilket kräver att kollektivtrafiken möter deras behov av snabbhet och komfort.
I städerna bör man satsa på färre, men snabbare linjer än idag. Framkomligheten är helt avgörande och BRT är ett viktigt redskap.
Prismodeller som möter nya resmönster, inklusive differentierade taxor är verksamma, bland annat genom att styra över resande från de absoluta trafiktopparna som också är dyrast för kollektivtrafiken.
Analyserna av kollektivtrafiken måste bli bättre och politikerna kräva bättre beslutsunderlag. Idag fattas beslut ofta på väldigt svaga grunder och bristfällig information.
– Ska vi lyckas öka resandet i kollektivtrafiken måste vi arbeta med flera verktyg. Vi måste attrahera nya resenärer, satsa på full framkomlighet för bussen i trafiken så att bussen inte fastnar i bilköerna. Vi behöver även utveckla nya prismodeller som gör det mer attraktivt att resa på tider när kollektivtrafiken har ledig kapacitet, säger Anna Grönlund, vice vd på Sveriges Bussföretag.
Hon ser rapportens förslag som ett alternativ till att i framtiden tvingas skära ner på utbudet av kollektivtrafik när kostnaderna har blivit för stora.
Rapporten togs också upp på ett seminarium i Almedalen med deltagande av politiker, forskare och branschföreträdare. Bussmagasinet.se återkommer med ett referat av debatten.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar