Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Hälsoproblem och bristande erfarenhet bakom svår bussolycka

Bussen med 29 passagerare från Kalix störtade tio meter ner på en järnväg från en motorvägsavfart i finska Kuopio. Foto: Olycksutredningscentralen.

Den finska motsvarigheten till Statens Haverikommission, Olycksutredningscentralen, presenterade på måndagen sin slutrapport om den svåra bussolyckan i Kuopio i Finland. Vid olyckan omkom fyra busspassagerare, varav tre svenskar. Nio andra skadades allvarligt och tio lindrigt. Flera faktorer samverkade som orsak till olyckan, enligt utredningens slutrapport. Främst lyfter utredningen fram hälsoproblem hos bussföraren och den tunga arbetsuppgiften i förhållande till hälsoproblemen som sänkte förarens vakenhetsgrad. Utredningen anmärker också på säkerhetsarbetet i bussbranschen.

Olyckan inträffade den 24 augusti i fjol. Förutom föraren fanns 21 passagerare i en sångförening i Kalix på väg till en spaanläggning. Föraren hade på natten kört upp från bussföretagets anläggning i Kemi till Kalix för att hämta passagerarna och sedan vänt tillbaka mot Kuopio. Olyckan inträffade när bussen, som hade lämnat Kalix tidigt på morgonen, körde av motorvägen vid en avfart som ledde vidare till en korsning och en bro över ett järnvägsspår.

Avfarten var ganska kort. Där fanns inte heller några andra vägmärken utom det vägmärke för tätort som fanns nära korsningen. Inget annat vägmärke manade till minskad hastighet. Dessutom begränsade en park mellan motorvägen och avfarten sikten mot korsningen. Sammantaget bidrog de här omständigheterna till olyckan.

Bussen hade inga tekniska fel.

Dödsfallen och de allvarliga personskadorna uppkom som en följd av att bussen från körbanan störtade ungefär tio meter ner på en järnväg.

Utredningen slår också fast att bussföraren hade en kronisk sjukdom som gjorde att han inte var alert. ”Förarens hälsotillstånd och den tunga arbetsuppgiften i relation till den sänkte vakenhetsgraden. Därför upptäckte inte chauffören den korsning som närmade sig och hans bromsningsförsök misslyckades”, skriver utredningen.

Den kroniska sjukdom föraren led av var hyperglykemi, det vill säga högt blodsocker. Symptom på högt blodsocker är bland annat trötthet eller utmattning, dimmig syn, slöhet eller medvetslöshet.

Man konstaterar också att föraren bara sporadiskt hade kört buss åt det aktuella bussföretaget, Kemin Liikene. ”Han hade enbart lite erfarenhet av olycksfordonet och han kände dåligt till dess manöveranordningar”, skriver utredningen.

Olycksutredningscentralen är kritisk till säkerhetsarbetet i den finska bussbranschen. Bland annat skriver man att ”de flesta bussföretagen saknar dokumenterad säkerhetsledning, som styr säkerhetsrelaterad praxis. Inte heller beställaren har metoder att göra säkerhetsrelaterade val, varför det centrala kriteriet för en beställning i typfallet är priset.”

”I beställningstrafik är det vanligt att anlita förare som kallas in efter behov. I så fall är möjligheterna att bedöma arbetstagarens arbetsförmåga och välja de lämpligaste arbetsuppgifterna för olika personer svaga. Företagshälsovården för förare som kör i ett eget företags namn eller i korta arbetsförhållanden genomförs nödvändigtvis inte.”

Även känslan för att köra och för vagnmaterial kan försämras på grund av bristande erfarenhet, menar utredningen. Den konstaterar också att förarens kroniska sjukdom inte hade lett till några särskilda åtgärder vid körkortskontroller och inte heller i övriga kontakter som föraren haft med sjukvården.

Utredningen rekommenderar ett paket på sex åtgärder för att förbättra säkerheten i bussbranschen. Rekommendationerna är i korthet:

Att kommunikationsministeriet fastställer bestämmelser för säkerhetsledningssystem i hela bussbranschen;

Att de universitet som har läkarutbildning ser till att grunder i hälsa för förare ingår i grundutbildning, specialistutbildning och fortbildning av läkare. Målet ska i synnerhet vara att läkarna känner till de särskilda förhållandena för yrkesförare, hälsokrav för förare och hälsans betydelse för säkerheten;

Att kommunikationsministeriet i sina anvisningar om förarhälsa gör ett tillägg om identifiering av hyperglykemi och dess följder, i synnerhet för yrkesförare;

Att kommunikationsministeriet kontrollerar krav och praxis när det gäller att följa upp och säkerställa bussförares hälsotillstånd och att förarna kontrollers på samma sätt som inom övriga trafikslag. Även psykisk hälsa och hantering av trötthet bör beaktas;

Att motsvarigheten till Trafikverket kartlägger platser där det finns en risk att tung fordon havererar på förlängningen av motorvägsramper och tillsammans med bland andra kommuner planerar och genomför förbättrande åtgärder.Det kan vara till exempel undanröjande av sikthinder, anvisningar om lämplig hastighet, förbättring av rampers och korsningars geometri och extra, hastighetssänkande räcken.

Att motsvarigheten till Trafikverket i sitt internationella samarbete aktivt arbetar för en ökad användning i bussar av kollisionsvarnare, nödbromssystem, körfältsvarnare och anordningar som övervakar förarens vakenhetsgrad.

Olycksugredningscentralens slutrapport kan laddas ner här.

Share Dela

Taggat som: , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)