Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Estniska Busland rotar sig i Sverige

Samarbetspartners. Busland och Tuna Trafik har ett nära samarbete sedan Busland i juli etablerade sitt svenska dotterbolag i Eskilstuna. Framför Tuna Trafiks fräscha anläggning ser vi Anders Tufvesson, styrelseordförande i Tuna Trafik, Rain Käit, vd Busland AB, Mikael Jonasson, delägare, Tuna Trafik, Johan Hermansson, delägare Tuna Trafik samt Otto Osula, vd Busland. Foto: Ulo Maasing

Sedan mer än femton år har estniska Busland arbetat med uppgradering och upprustning av bussar. Från början var den svenska marknaden trögbearbetad och företaget hade flertalet av sina kunder i Finland och Norge. Men sedan lossnade det och efterfrågan från svenska bussföretag på stora och små renoveringar ökade kraftigt. Därför öppnade Busland i juli sitt första utländska dotterbolag i Sverige. Det gjordes i partnerskap med bussföretaget Tuna Trafik i Eskilstuna. Den elektrifiering av busstrafiken som nu pågår räknar Busland med kommer att ge företaget mer jobb.

– Vi har förstått att vi måste komma närmare den svenska marknaden och det svenska bolaget ger oss bättre möjligheter att hjälpa våra kunder här, säger Otto Osula, vd för Busland.

Vd för det svenska dotterbolaget är Rain Käit. Redan 2015 började han kasta sina blickar på Sverige och möjligheterna att etablera Busland även här. Tidigare hämtade Busland alla bussar man arbetade med till sin verkstad i Estland. Där görs fortfarande de stora skadereparationerna och uppgraderingsprojekten av bussar som har blivit något av en specialitet för Busland. Företaget själv kallar produkten för mid-life upgrade, en rejäl uppgradering av bussar som har gått i trafik 6 – 8 år.

– Men det är inte rimligt att ta över bussar till Estland för alla typer av arbeten. För att täcka transportkostnaderna är det nödvändigt att det handlar om större uppdrag, säger han.

Och marknaden finns. Ett exempel som Otto Osula nämner är när att man nyligen tog hand om 18 bussar från Uppland för montering av avgasfilter.

– Vi hämtade bussarna hos företaget, monterade, besiktigade och levererade, säger han.

Byte av framrutor, som på den här bussen som har haft en träff med en lastbil, är ett av de jobb som Busland utför i Sverige. Foto: Ulo Maasing.

– Men vi kan göra mycket annat som att byta framrutor, ta hand om plåtskador, fixa elkablar men också reparera stora krockskador. Och vi kan också sända vår personal till kunden om denne har verkstad men inte personal tillgänglig, exempelvis för mindre plåtskador eller montering av avgasfilter, tillägger Rain.

Flexibilitet
Otto Osula betonar flexibiliteten som en av de viktigaste styrkorna hos Busland. Han pekar på att ett stort bussföretag kan ha en verkstad som egentligen skulle kunna ta hand om en del av de uppgifter som Busland gör.

– Men samtidigt har det stora företaget en resursplanering som gör att den egna verkstaden ska utnyttjas så effektivt som möjligt. När det plötsligt händer sådant som avviker räcker inte den egna kapaciteten. Tillsammans med kunden kommer vi då överens om vilket alternativ som är bäst, säger han.

Att Busland lokaliserade sig i Eskilstuna beror dels på att staden har ett strategiskt läge i Mellansverige med närhet till en rad städer, dels på att Busland sedan tidigare hade en etablerad, god relation med Tuna Trafik som tillsammans med Axelssons Turisttrafik i Västerås var Buslands första kunder i Sverige. I Norrbotten samarbetar Busland med Centrala Buss. Företaget söker också nya samarbetspartners i hela Sverige.

Busland hyr idag in sig i Tuna Trafiks verkstad i Eskilstuna, men söker samtidigt efter fler samarbetspartners i Sverige. Foto: Ulo Maasing.

Synergier
Från Tuna Trafik köper Busland in verkstadskapacitet för en hel del av de uppdrag som inte utförs på plats hos Buslands kunder, även om Tunas verkstad ännu inte hanterar hellackering eller avgassystem. Men Busland har nu ändå gjort sin första hellackering i Sverige, på annan verkstad.

Samarbetet mellan Tuna Trafik och Busland ger flera synergier. Foto: Ulo Maasing.

Förare från Tuna Trafik svarar ofta för att köra bussar från Buslands kunder till verkstaden och tillbaka. Inte minst i coronatider har det varit en vinna-vinna-lösning för de båda företagen. Bussföretaget kan erbjuda arbete till förare som annars hade drabbats av den nergång i beställningstrafiken som pandemin har orsakat. För Busland har det innebär det att man smidigt kan göra det enkelt för sina kunder genom att hämta och lämna bussarna vid dörren. Vid behov kan också Buslands kunder låna en buss från Tuna Trafik under servicen.

– Att vi kan komma till kunden istället för att kunden behöver komma till verkstaden spar mycket tid för kunden. Tiden är viktig. Det gäller att snabbt få bussen tillbaka i trafik, även om det innebär att vi ibland måste jobba långa dagar, säger Otto Osula.

– Vi har en bra synergi mellan Busland och Tuna Trafik. Vi har en ständig dialog med varandra. Fokus är alltid att lösa kundens problem och att göra det enkelt för våra kunder, något som är väldigt viktigt.

– Våra medarbetare gör själva verkstadsjobbet medan Tuna Trafik fixar logistiken, tillägger Rain Käit.

Själva verkstadsarbetet görs av medarbetare från Busland i Estland, även om företaget nu planerar att anställa en svensk projektledare och möjligen också några svenska mekaniker. Lösningen med personal som regelbundet kommer från Estland till Sverige bidrar till den flexibilitet som Otto Osula betonar som ett av företagets viktigaste konkurrensmedel.

– Vi kan anpassa oss exempelvis till helger, sommarlov och så vidare så att kundens bussar är borta från produktionen så lite som möjligt. I Stockholm monterade vi på det sättet in USB-kontakter i 255 bussar. Allt jobb gjordes under helger och mellan trafiktopparna på vardagar, utan att bussarna togs ur trafik.

Elbussar
Busland är nu också auktoriserad servicepartner och garantiverkstad för Beulas, men företaget arbetar med alla bussar. Hittills har företaget inte arbetat med elbussar, men Otto Osula uppger att man nu förbereder sig för att ta hand även om elbussar. Han uppger att Busland har bra kontakter med den estniska yrkesskolan och att man redan har tagit emot hybridbussar för reparation.

– Om fyra eller fem år kommer vi säkert att ha elbussar för skadereparationer och vi ser en stor potential i mid-life upgrades av elbussar. Hittills har euronormnerna varit styrande när det gäller uppgradering av bussar. Men elbussar är dubbelt så dyra som dieselbussar i investering. Därför måste avskrivningstiden också vara längre.

– Men slitaget på interiör och exteriör är detsamma. Det gör att det behövs en uppgradering efter sju eller åtta år i trafik. Sedan kan bussen gå i trafik ytterligare sex – åtta år. Rent tekniskt har ju elbussar en längre livstid. Den längre livstiden optimerar också bussföretagens kapitalkostnader för fordonen.

– Dessutom håller batterierna på elbussar kanske åtta eller nio år innan de måste bytas. När man byter batteri kan man kosta på sig även en uppgradering av bussen, säger Otto Osula.

Share Dela

Taggat som: , , , , ,

Categorised in: Nyheter, Reportage

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2020 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)