Sofia Melander, Östgötatrafiken: Vi testar vad resenärerna är beredda att betala för flexibiliteten.
Pandemins effekter på resandet har lett till olika studier om ändrade resvanor och vilka lärdomar som branschen kan dra av krisen. Flera av dem presenterades under torsdagen på Transportforum i Linköping. Men pandemin har också gett möjlighet att göra en del förändringar som man länge har funderat över, som i Östgötatrafiken.
Av Paula Isaksson
Enligt en studie från Trafikanalys stod kollektivtrafiken stod för den absolut största resandeminskningen under pandemin. Cirka 400 miljoner färre resor genomfördes per år, vilket är en halvering mot tidigare. I rusningstid var minskningen ännu större, 60 procent. Däremot ökade service- och inköpsresandet, förklarade Tom Petersen, Trafikanalys, som medverkade på Transportforum.
– Ökningen beror på att inköp med mera tidigare utfördes på vägen hem från arbetet men eftersom många jobbade hemifrån ersattes arbetsresorna med inköpsresor.
Lasse Brand, WSP.
I maj 2020 genomförde konsultföretaget WSP en stor mobilitetstudie i Stockholms, Västra Götalands och Skånes län för att ta reda på hur människor förändrat sina resvanor under pandemin, och hur de kommer resa när den ebbat ut. Ett år senare genomfördes en uppföljande enkät för att se hur beteenden och attityder förändrats.
– Vi tror att kollektivtrafiken är det trafikslag som kommer få svårast att återhämta sig på grund av att distansarbete och förändrade resvanor till viss del förväntas bestå. När vi frågade människor vad de tror om sina resor efter pandemin såg vi en tydlig minskning för kollektivtrafiken med cirka åtta procentenheter jämfört med innan pandemin, sa Lasse Brand, mobilitetsexpert på WSP.
Enligt WSP krävs det nytänkande när det gäller biljetter, priser och finansieringsmodeller för att kollektivtrafiken ska vinna tillbaka sina resenärer. Ett annat förslag är att kollektivtrafikutbudet anpassas med satsningar i ekonomiskt utsatta områden där resandet inte gick ner lika mycket.
– Det behövs också offentligt stöd för att förhindra en negativ spiral. Minskade biljettintäkter gör det svårare att investera i saker för framtiden, fortsatte Lasse Brand.
Trafikexperten Torbjörn Eriksson.
Pandemin har skapat en ny marknadssituation för kollektivtrafiken, menade trafikexperten Torbjörn Eriksson.
– I en större marknadsundersökning som Urbanet genomförde i Östergötland under pandemin efterlyste kunderna en aktiv prispolitik som sprider resandet över dagen. Trängsel ombord på fordonen skapar oro hos många för att bli smittade. 30 procent uttryckte att de har stor eller viss möjlighet att flytta resan en hel timme under morgonen. Dessutom skulle en tidsdifferentierad prissättning locka nya och priskänsligare kundgrupper att åka till ett lägre pris under lågtrafik, förklarade Torbjörn Eriksson.
– I undersökningen säger 60 procent av respondenterna att de kommer välja enkelbiljett efter pandemin. Dagens rådande prisstruktur har spelat ut sin roll och RKM måste börja arbeta aktivt med priset så att såväl resandet som ekonomin och kundernas nöjdhet förbättras.
Östgötatrafiken började titta på ett flexibelt biljettsystem redan innan pandemin, berättade vd:n Sofia Malander. Men pandemin gjorde det möjligt i att ta tag i frågan på riktigt.
– Pandemin gjorde det så oerhört tydligt att trängselfaktorn blev viktig för alla, även för dem som måste resa i peak och inte kan välja en billigare resa måste. Det här är en utmaning för branschen, samtidigt som vi ska göra attraktiva, flexibla biljetter måste vi också öka intäkterna. Så vi testar nu vad resenärerna är beredda att betala för flexibiliteten, om vi ska ha ett lägre resande men inte minska utbudet måste varje resenär betala mer för sin resa.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar