På nyårsdagen förra året voltade en buss i Värmland med ett 40-tal ungdomar ombord. Vid olyckan gick bussen av vägen och välte. Mirakulöst nog resulterade det i endast ett skadat finger och en hjärnskakning. På Persontrafik 2024 i Göteborg berättade Vårgårdabuss om sina erfarenheter från olyckan, och samverkansbolaget Bivab om sitt säkerhetsprojekt.
Av Paula Isaksson
– Det nästan stannade i huvudet när jag fick veta att bussen hade vält. Men vi hade övat på detta och hade även en krisplan så det första vi gjorde var att ta fram den. Det gjorde att vi kände oss betydligt tryggare när vi började ringa runt till olika personer och när media hörde av sig, berättade Östen Hallenbert, vd och ägare Vårgårdabuss.
Trafiksäkerhet har varit ett återkommande ämne på Persontrafik som startade i tisdags och avslutades under torsdagen. Som bussbolag har man ett stort ansvar för resenärerna vilket gör att många företag driver ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Bland annat har samverkansbolaget Bivab, där Vårgårdabuss är delägare, genomfört ett projekt finansierat av Trafikverket, för att utveckla och mäta säkerhetskultur.
– Projektet har inkluderat allt från dialog med förare och implementering av rutiner och nya arbetssätt till uppföljning av bältesanvändning, olycksstatistik, hastighetsefterlevnad med mera, förklarade Christer Petterson och Mia Ellison från Bivab som också medverkade på seminariet.
Orsaken till bussolyckan var ishalka i en nerförsbacke. Inför alla som hade samlats på seminariet beskrev Östen Hallenbert hur olyckan gick till.
– Chauffören kände att bromsarna inte tog och såg en bil som redan låg i diket. Han siktade på att komma bakom den och när bussen körde ner i diket välte den först på sidan. Sedan hamnade den på taket, gled förbi bilen och lade sig på sidan igen. När busschauffören tittade bak såg han hur alla ungdomar hängde i sina bälten. Ingen verkade vara skadad men alla var chockade.
Bussen körde för Equmenia som hade hyrt tre bussar och utsett en säkerhetsansvarig i varje fordon. I den olyckdrabbade bussen fanns en utbildad räddningsarbetare som öppnade luckan i taket och fick ut alla ungdomar. De enda skador som rapporterades efteråt var skärsår i ett finger och hjärnskakning hos en av ungdomarna som hade suttit längst bak.
– Både vår chaufför och den säkerhetsansvarige hade sett till att ungdomarna hade tagit på sig bältet. Alla var bältade, det var helt fantastiskt!
Varje år har Vårgårdabuss fyra trafiksäkerhetsveckor då de mäter bältesanvändning och hastigheter på sträckor med klagomål på att bussarna har kört fort. Numera, efter olyckan, ber man också alla som beställer en buss att utse en person som hjälper chauffören med att se till att samtliga resenärer är bältade.
– Olyckan blev verkligen en tankeställare vilken skillnad det gör om man har på sig bältet, konstaterade Östen Hallenbert.
För att visa på vikten av systematiskt säkerhetsarbete har Trafikverket tillsammans med Arbetsmiljöverket tagit fram olika vägledningar och en idéskrift med goda exempel. En av de viktigaste frågorna att jobba med är hastighetsefterlevnaden, förklarade Hanna Wennberg, Trivector.
– Trafikverket och Arbetsmiljöverket vill lyfta upp trafiksäkerheten på organisationsnivå för man kan inte lägga ansvaret på enskilda medarbetare. För trafikföretagen gäller det att ha rutiner för att utbilda och informera förarna och även utrusta fordonen med förarstöd, medan beställarsidan kan införa krav på hastighetsredovisning.
Hur tänker ni när bussar kör på motorvägen med stående? Sittande har bälte, men hur skyddar vi de som står i bussen när en sådan olycka händer?