Första kvartalet i år blev ekonomiskt bättre än väntat för Länstrafiken Kronoberg. Foto: Länstrafiken Kronoberg/Mats Samuelsson.
Första kvartalet i år blev ekonomiskt bättre än väntat för Länstrafiken Kronoberg. Intäkterna blev något större än man hade räknat med i budget medan kostnaderna blev klart lägre. Sammanlagt redovisar Länstrafiken Kronoberg för första kvartalet ett överskott på 33,6 miljoner kronor i förhållande till budget. Länstrafiken räknar nu med att göra ett resultat för hela 2025 på 80 miljoner bättre än budget.
För årets första tre månader redovisar Länstrafiken Kronoberg med ett resultat på -79,2 miljoner kronor. I budgeten hade man räknat med -112,8 miljoner.
Det är flera faktorer som bidrar till det goda resultatet hittills.
Trafikkostnaderna är betydligt lägre än både budget och prognoser. När det gäller busstrafiken beror det främst på tre faktorer. Indexutfallet är lägre, biogasskatten är borttagen och dessutom har Länstrafiken fått in viten från operatörerna på grund av brister i trafiken.
Den så kallade självfinansieringsgraden, alltså hur stor del av kostnaderna som täcks av biljettintäkter, blev 58,8 procent, engångsposter inräknade. Om man räknar bort dessa blev självfinansieringsgraden 56,6 procent.Länstrafikens mål är en självfinansieringsgrad på minst 50 procent.
I den regionala busstrafiken täcker biljettintäkterna drygt 58 procent av kostnaderna medan skattebetalarna får skjuta till resten. För regionaltågen, Pågatågen och Krösatågen, är bilden den omvända. De som reser med Pågatågen betalar drygt 31 procent av kostnaden via biljetten medan Krösatågens resenärer betalar knappt 34 procent av kostnaderna.
Högst självfinansieringsgrad har den blygsamma stadstrafiken i Alvesta med 99,5 procent medan självfinansieringsgraden i Växjö stadstrafik är 40,7 procent.
Nästa år räknar Länstrafiken Kronoberg med att prestera ett resultat på 60 miljoner kronor bättre än budget.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar