
Ändra MBL så att facket kan förhandla med upphandlande kollektivtrafikmyndigheter, skriver Peter Sellen, administratör för facebookgruppen Bussförarutropet. Foto: Privat.
Ändra medbestämmande-lagen, MBL, så att facket, och särskilt Kommunal, får rätt att förhandla direkt med den upphandlande myndigheten i samband med trafikupphandlingar. Bussförarna har snart haft ett helt yrkesliv med dålig arbetsmiljö och bussförarbristen skenar. Det skriver bussföraren Peter Sellen i den här debattartikeln. Han är en av administratörerna för facebookgruppen Bussförarutropet.
Är politiken beredd att ta ansvar för den kollektivtrafik den själv styr genom upphandlingar, och visa mod nog att öppna upp beslutsprocesserna för bussförarnas och deras ombuds kunskap? Eller väljer man även fortsättningsvis ett system där arbetsmiljö, trafiksäkerhet och personalförsörjning behandlas som konsekvenser, snarare än som politiska ansvar?
Det finns två vägar att gå. Ta tillbaka trafiken i egen regi. Alternativt förändra trafikavtalsprocessen. Och ett tredje, där befinner samhället sig nu och utan ansvar varken från politiker eller utländska eller svenska operatörer.
Det snabbaste och den vägen med bredast politiskt stöd borde då vara alternativ två. Förarna har snart haft ett helt yrkesliv med dålig arbetsmiljö och bussförarbristen skenar. Att få till en snar lösning borde vara politikens och personalens viktigaste fråga. Det är slutligen en ideologisk fråga och avgörs med valsedeln vilket gör att det bästa förslaget, ta tillbaka trafiken i egen regi, riskerar att stoppas och därför blir alternativ två den säkraste och snabbaste vägen.
Ändra lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) så att arbetstagarorganisationer, särskilt Kommunal som organiserar majoriteten av bussförarna, ges rätt att förhandla direkt med den upphandlande myndigheten inför en trafikupphandling. SL och Stockholms län kan här ses som ett tydligt exempel, men samma strukturella problem återfinns i övriga trafikområden och regionala kollektivtrafikmyndigheter i landet.
I Stockholm har SL:s upphandlingsmodell sedan 1990-talet varit normbildande. De ekonomiska och organisatoriska ramar som fastställs i upphandlingarna styr i praktiken schemaläggning, bemanning och arbetsmiljö, utan att bussförarnas ombud ges formellt inflytande. Det billigaste budet vinner att driva trafiken och med en alltför låg budget.
Här försvåras även samverkan med “företaget leder och fördelar arbetet” då kunskapen oftast saknas hos den nya operatören i trafikområdet med en tillbakahållen samverkan med personalen från det vunna trafikområdet. Även de olika avtalen försvårar förbättringar där flera operatörer trafikerar ibland samma trafikområde. Då frågan om upphandlingsfördelar hanteras av huvudman där bolagen ofta kör under olika upphandlingsavtal.
Motsvarande förhållanden råder i andra regioner, där upphandlande myndigheter sätter villkor som direkt påverkar arbetets innehåll men som faller utanför det nuvarande medbestämmandesystemet.
Reformera MBL
En reform av MBL som omfattar upphandlande myndigheter skulle därför inte vara en Stockholmsfråga, utan en nödvändig nationell anpassning av arbetsrätten till kollektivtrafikens styrformer.
Genom att ge Kommunal och andra berörda arbetstagarorganisationer förhandlingsrätt inför upphandling kan krav på hållbara arbetstider, rimliga körpass, realistiska tidtabeller och tillräcklig bemanning, årskort i kollektivtrafiken (som tidigare) integreras i förfrågningsunderlagen i samtliga trafikområden. Även krav på grundbemanning, arbetstider, anpassade arbetsdagar för föräldrar (vilket idag bryter mot diskrimineringslagen). Tydliga regler om semestrar som anpassas för busspersonalen.
Detta skulle bidra till ett stabilare inflöde av personal, minska personalomsättningen och stärka bussföraryrkets attraktivitet i hela landet. För trafiken innebär det bättre kontinuitet, säkrare trafikutförande och färre olyckor. För bussförarna och övrig BBA- personal innebär det en hälsosammare arbetsmiljö, där arbetsmiljö -och säkerhetsfrågor hanteras genom deras valda ombud och inte reduceras till kostnadsposter i konkurrensutsatta upphandlingar.
Sammantaget skulle en sådan reform stärka både Kommunals roll och kollektivtrafikens kvalitet nationellt. När arbetsmiljö, trafiksäkerhet och personalförsörjning behandlas som en integrerad del av den offentliga styrningen, oavsett trafikområde och ökar kollektivtrafikens långsiktiga stabilitet, säkerhet och samhällsnytta.
Att göra kollektivtrafiken demokratisk, alltså “en rättighet för alla oavsett var i landet man bor”, vilket är Kollektivtrafikmyndighetens ansvar tas inte upp här då det kräver en trafik utan vinster och den frågan föll bort här då den saknas i upphandlings politiken och därmed blir alternativ två den som gynnar personalen och trafiken kvar. Vill medborgarna ha den demokratisk och för alla måste det bli en sak för valsedeln för den ideologi som står bakom det alternativet.
Peter Sellen
Admin Bussförarutropet



Artiklar(RSS)
Anpassade arbetsdagar för föräldrar är ett dåligt förslag då det leder till sämre scheman för alla som inte är föräldrar.
Skall alla yrkesgrupper förhandla med trafikhuvudmannen; bussförare, lokförare, spårvagnsförare, garagepersonal, mekaniker, elektriker?
Ett helt orimligt förslag så klart.
Debattinlägget är snarare ett uttryck för ett svagt fackförbund som inte tar till de instrument som finns till förfogande när det gäller medlemmars synpunkter.
Eller helt enkelt bildar ett bolag som levererar förare till bussbolagen.
Bussbranschen hoppades att de skulle få självkörande bussar och struntade länge och väl i bussförarnas väl och ve. Men AI är långt ifrån lika duktig som en människa bakom ratten.
Bussbranschen kräver att Arbetsförmedlingen ska utbilda bussförare, på skattebetalarnas bekostnad. Men sedan gör man inget för att ha dem kvar utan de får återvända till AF när provanställning är över. Medan tunnelbanan utbildar sina egna förare och försöker behålla dem. Lastbilschaufför blir de flesta på egen bekostnad, för de hittar sedan en bra arbetsgivare och ett omväxlande väl betalt arbete. Så, varför ska vi tycka synd om bussbranschen direktörer, för som man bäddar får man ligga? Politiker har väl aldrig pratat med en riktig bussförare så från det hållet kan man inte förvänta sig mycket, då pengar alltid väger tyngre än personalen.
Ett bra jobb försvann när upphandlingarna startade 1993, och troligtvis blir det sämre och sämre för bussförarna för varje ny upphandling i framtiden.
Ingen tar sitt ansvar längre. Ingen makthavare vill göra bussbranschen bra igen. Rätt mig om jag har fel…
Klart att något måste göra så här kan vi inte fortsätta. Kalla bussar p eftrrsatt underhåll på många bussar gäller hela Sverige .1969 i December satt jag o frös i en Scania Capitol i dag Volvo ledbuss 2026 .