Bussföretagen: Kommersiell busstrafik på mellanhand hos kommuner och regioner

Sveriges Bussföretag efterlyser ett paket av åtgärder för att förbättra förutsättningarna för den kommersiella busstrafiken. Foto: Ulo Maasing.

Den kommersiella busstrafiken kommer ofta på mellanhand när kommuner och regioner bygger om eller bygger nya resecentrum. Bussföretag som kör expressbussar, flygbussar, ersättningstrafik och turistbussar anser att deras behov inte uppmärksammas. I en ny rapport som presenterades på fredagen efterlyser Sveriges Bussföretag ett paket av åtgärder för att förbättra förutsättningarna för den kommersiella busstrafiken, det vill säga trafik som körs utan subventioner från det allmänna.

Den kommersiella busstrafiken möter idag en rad utmaningar i infrastrukturen, konstaterar rapporten. Det kan vara bristande kapacitet i resecentra, hållplatser som helt enkelt inte går att angöra eller att den kommersiella trafiken hänvisas långt bort från annan kollektivtrafik.

– Vi hoppas att den här studien kan bli utgångspunkt för en mer konstruktiv dialog mellan framför allt kommuner, regioner och kommersiella bussföretag. Att involvera alla trafikföretag som trafikerar exempelvis ett resecentrum borde vara en självklarhet, inte minst ur resenärens perspektiv, säger Anna Grönlund, branschchef på Sveriges Bussföretag.

Ett genomgående problem är enligt rapporten att den kommersiella trafikens behov och tillgång till infrastruktur riskerar att falla mellan stolarna när resecentra byggs eller byggs om. Det finns helt enkelt inga tydliga riktlinjer eller metoder när det gäller att planera för kommersiell busstrafik.

Och när kommuner eller regioner väljer lösningar som är påtagligt sämre för den kommersiella trafiken hänvisar de ofta till ”samhällsnytta”.

Nils Ericsonterminalen i Göteborg. Västra Götaland är enligt rapporten ett gott exempel på att väga olika trafikslag och trafikföretag mot varandra. Foto: Ulo Maasing.

Tydlighet
Men det går att förbättra situationen, framhåller bussföretagen och lyfter fram flera åtgärder. Genom en bättre planering som tar hänsyn till den kommersiella busstrafikens behov kan denna också få bättre förutsättningar.

Det behövs också en tydlig part som för den kommersiella trafikens talan mot kommuner och regioner, menar bussföretagen som för fram fyra huvudförslag.

Ett av förslagen är en tydlig, transparent modell som gäller hur all busstrafik prioriteras. Det gäller bland annat vilka kriterier som ska tillämpas när kapaciteten är begränsad, hur olika trafikslag och trafikföretag ska vägas mot varandra och hur eventuella avgifter ska tas ut. Idag skiljer det sig åt mellan regionerna där rapporten pekar ut Östergötland och Västra Götaland som goda exempel.

Dialog
När större förändringar av resecentra och bytespunkter planeras måste kommunen eller regionen ha en dialog med de kommersiella bussföretagen eller bussbranschen.

Dialogen ske innan de avgörande besluten har fattats och gäller en rad frågor. Bland dessa finns behov av hållplatskapacitet, gångavstånd till annan kollektivtrafik, vilken kommersiell linjetrafik som berörs, fordonstyper med mera.

Längre bussar, dubbeldäckare, bagageutrymme och behov av att öppna bagageluckor är faktorer som kräver hänsyn när resecentra och bytespunkter planeras. Foto: Ulo Maasing.

Konsekvenser
Inför större förändringar av resecentra och bytespunkter behövs också en analys av konsekvenserna för den kommersiella busstrafiken, betonar Sveriges Bussföretag. Analysen ska ingå i det politiska beslutsunderlaget och ta hänsyn till att linjer och utbud kan förändras med kort varsel och omfatta en rad frågor.

Bland det som ska tas upp är vilka kommersiella linjer och bussföretag som berörs, kapaciteten idag och i framtiden, gångavstånd till andra trafikslag och framkomligheten för de bussar som används.

– Längre bussar, dubbeldäckare, bagageutrymme och behov av att öppna bagageluckor, trygghet vid sena avgångar och närhet till andra trafikslag är exempel på faktorer som behöver bedömas från fall till fall, skriver Sveriges Bussföretag i rapporten.

Samhällsnytta
Ibland hänvisar kommuner och regioner till samhällsnyttan när kapacitetsbrist tvingar fram prioriteringar vid resecentra och bytespunkter. Det kan ge den kommersiella busstrafiken sämre förutsättningar, konstaterar bussföretagen.

– Men då ska det vara tydligt vilka samhällsnyttor som motiverar de prioriteringar som görs, likaså vilka konsekvenser dessa får för den kommersiella trafiken. Det ska också framgå vilka alternativa lösningar man har prövat, skriver bussföretagen.

Taggat som: kommersiell busstrafik, resecentra, Sveriges Bussföretag