I Norge har resandet i kollektivtrafiken återhämtat sig efter pandemin – men kostnaderna har skjutit i höjden. Foto: Ruter As / Spoon, Peter Hjertholm.
På flera håll i Sverige har resandet med kollektivtrafiken inte återhämtat sig efter pandemin. Ett tydligt exempel på det är Storstockholm. I Norge, däremot, är kollektivresandet nu större än 2019, det sista året innan pandemin. Men samtidigt har kostnaderna för trafiken ökat mycket snabbare än intäkterna. Regioner med nya trafikavtal sticker ut och den gröna omställningen kommer med en prislapp.
I stora delar av Sverige har kollektivtrafiken idag betydligt färre resenärer än innan pandemin. SL i Storstockholm svarar för drygt hälften av all kollektivtrafik i landet – men hittills i år ligger resandet i SL-trafiken på endast 83 procent av 2019 års nivå.
Utvecklingen i Norge är en annan. Där passerade kollektivresandet förra året 2019 års nivå.
Men biljettintäkterna hänger inte med. Tar man hänsyn till inflationen har de faktiskt minskat, samtidigt som kostnaderna har ökat kraftigt. Visserligen har trafikutbudet på sina håll ökat, men mycket blygsamt och inte alls så att det förklarar den kraftiga kostnadsökningen. En större andel av kollektivtrafiken är nu skattefinansierad än innan pandemin. Det konstateras i en ny rapport från norska Transportøkonomisk Institutt, TØI.
– – Den kraftiga kostnadsökningen är ett stort bekymmer i många regioner. Vi behöver en långsiktig plan för en ökad statlig finansiering av kollektivtrafiken, säger Olov Grøtting, vd för Kollektivtrafikkforeningen, den norska motsvarigheten till Svensk Kollektivtrafik.
Utvecklingen i Norge skiljer sig en hel del mellan regionerna, fylkena. Några har en relativt stabil ekonomi. Andra redovisar kraftiga kostnadsökningar, i synnerhet där nya trafikavtal har börjat gälla i samband med upphandlingar. De nya avtalen är ofta kopplade till en övergång till låg- eller nollutsläppslösningar.
– Ett par regioner upplever en dramatisk ökning av kostnaderna för en kollektivtrafik som i huvudsak är samma som innan de nya avtalen. Mycket har blivit dyrare, men ökningarna fångas endast delvis upp av kostnadsindex, konstaterar rapporten.
– Index fångar upp prisändringarna, men inte de strukturella förändringarna. Högre kvalitet medför dyrare material, oavsett drivlina. Och att etablera eldrift kräver ny infrastruktur som också medför kostnader.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar