Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Dålig kvalitet hjälper SL att klara ekonomin

 

En buss på linje SL:s liinje 515 sedan Arriva tagit över trafiken. Foto: Ulo Maasing

En buss på linje SL:s liinje 515 sedan Arriva tagit över trafiken. Foto: Ulo Maasing

Efter en omfattande medierpportering på måndagen slår nu ledningen för Storstockholms Lokaltrafik, SL, tillbaka och hävdar att man kommer att klara ett nollresultat under året. Samtidigt kan bussmagasinet.se avslöja att ekonomin delvis räddas genom att entreprenörerna håller så låg kvalitet i sin produktion att SL slipper betala ut incitament. Dessutom räddas SL:s ekonomi delvis av lågkonjunkturen.

Lågkonjunkturen innebär att de olika index som finns i avtalet inte har utvecklats som SL räknade med  när budgeten för 2013 gjordes. Det gäller bland annat kostnader för drivmedel, konsumentprisindex, elpriser och arbetskraftskostnader där ökningen blivit lägre än beräknat. Därmed sparar SL 267 miljoner på lågkonjunkturen.

Viktigare för SL:s ekonomi är att entreprenörerna håller en lagom låg kvalitet. Eftersom SL:s entreprenörer inte har nått den kvalitetsnivå som budgeten för incitament förutsätter spar SL 50 miljoner kronor i år. Hur mycket Arriva ska betala i viten för sin synnerligen problemtyngda trafikstart i norra Storstockholm är inte klar. Där för SL “diskussioner” och “förhandlar” med Arriva och “beräknar” att få ut ett vite.

Å andra sidan har kostnaderna för biogasbussar blivit ännu högre än vad SL har kalkylerat med. Samma sak gäller pendeltågstrafiken till Uppsala via Arlanda. Där har SL missat att budgetera alla stationsavgifter och tillgänglighetskostnader.

Det innebär också att SL använder mer skattemedel än vad som tidigare varit känt för att konkurrera med den kommersiella trafiken till Arlanda flygplats.

Men sammantaget räknar SL-chefen Anders Lindström ändå med nollresultat i år, något som enligt SL förutsätter både ökade intäkter och minskade kostnader. Enligt ett pressmeddelande från SL uppgår det samlade resultatet för trafiknämndens verksamhetsområden per den sista augusti  till -73 miljoner. Det kan jämföras med ett budgeterat resultat för perioden på 85 miljoner och 366 miljoner förra året.

Ändrade redovisningsprinciper för SL:s reskassa är en av de åtgärder som enligt SL måste till för att klara nollresultatet. Till det kommer en ökad försäljning och att viseringsutrustningen ska fungera bättre. Nyligen avslöjades det av medier att SL:s trafikvärdar ofta låtsades kontrollera biljetter, men att deras utrustning inte sällan var ur funktion.

En generell kostnadsöversyn och åtstramning i förvaltningens organisation genomförs också, uppger SL.

Share Dela

Taggat som: , , ,

4 kommentarer »

  1. Satsa på fler bussar och tunnelbanor så sänker vi kvaliteten mer. Det kanske ändå inte är någon slump att det faktiskt är lokalbanorna, och spårvägarna i synnerhet, som ger högst kvalitet, tillförlitlighet och kundnöjdhet. Mer spårväg åt folket!

  2. Orsaken till SLs dåliga ekonomi är just satsningen på spårväg. Man har helt enkelt inte råd med kvalitet på bussarna. Internationellt satsar man på snabblinjer för bussar. Men det har landstingets politiker helt missat. SLs ledning är ju som bekant involverade i Spårvagnsstädernas lobbyverksamhet. Man kan ju inte förvänta sig ett annat resultat än det som finns just nu. Att Sls inkomster av biljettförsäljningen sjunker är inte konstigt. Förutom fusket med biljetter och konstiga betalsätt litar inte folk i förorterna på busstrafiken. Man vet om man kommer fram till jobbet i tid.

    • Hur tänkte du nu? Spårväg City var en av SLs i särklass bästa investeringar sedan Tvärbanan invigdes när man räknar på utfallet! Vilka snabb-busslinjer är det man satsar på internationellt? Har du något exempel på ett BRT-projekt som pågått en längre tid utan att man gått över till att antingen köra spårvagn, tunnelbana eller omvandlat det till en vanlig busslinje. Jag kan bara komma på någon enstaka i sydamerika och så finns det väl nån i Berlin.

      Att organisationen Spårvägsstäderna är en lobbyorganisation, det är självklart! Deras uppgift är ju att för deras uppdragsgivare se till att spårvägen byggs ut i Sverige. Det vore då konstigt om dess medlemmar skulle motarbeta organisationens syften.

      Stockholm behöver fler spårvägar. Stockholm behöver fler tunnelbanor. Stockholm behöver fler trådbussar. Stockholm behöver fler järnvägar. Fler busslinjer är inte det Stockholm behöver.

  3. Ett tips Anders. Googla på BRT så får du upp hur många exempel som helst. Det finns även massor av filmer på Youtube. Samhället utvecklas bättre och mer flexibelt med BRT för att det är lättare, billigare och snabbare att bygga linjerna. Det har visat sig att den ekonomiska tillväxten i samhället med BRT är bättre än med spårväg. Med den inflyttningstakt som storstadsregionerna har hinner man helt enkelt inte att lägga spårväg. Kommer snart forskning på detta. Under tiden kan man studera hur man både i Europa och Latinamerika satsar för fullt på BRT. Kolla även hur Malmö stad satsar på att anpassa vägar och gator för effektiv busstrafik.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)