Lennart Wållström har gått bort.
Den förre verkställande direktören vid AB Västerås Lokaltrafik/Västmanlands Lokaltrafik AB Lennart Wållström, Helsingborg, har avlidit, 90 år gammal. Närmast sörjande är dottern Marianne med familj i Ödåkra.
Av Jan-Erik Lång
Lennart Wållström föddes i Stockholm 1926. Efter avslutad ingenjörsutbildning flyttade han 1949 till Helsingborg, där han fått anställning vid Hälsingborgs Stads Spårvägar. Hans första uppdrag var att modernisera spårvägsnätet, vilket resulterade i en del omläggningar i spårvägsnätet under 1950-talets första hälft.
Kanske visade kommunen redan då tankar på nedläggning av spårvägen. Lennart började nämligen också att intressera sig för trafikpersonalens arbetsvillkor och fick uppdrag som förhandlare på kommunens personalkontor. 1960 hamnade han hos Kommunförbundet i Stockholm som avtalsförhandlare och 1966 blev han chef för AB Västerås Lokaltrafik – lagom för att rigga Västerås stadstrafik för högertrafik den 3 september 1967.
I Västmanland kom han senare att bli chef även för Västmanlands Lokaltrafik (VL) och Mälarbanans Intressenter AB (MIAB), som han var med och bildade.
Lennart förblev VD och ansvarig för kollektivtrafiken i Västerås och Västmanland till sin pensionering 1992 men hade kvar uppdraget som VD för MIAB till 1994, då han drog sig tillbaka till sin sommarbostad på Drottninggatan i Helsingborg och skaffade ett fritidshus i Stidsvig, några mil norr om Helsingborg längs E4.
Närmare tio år därefter blev han anlitad av västmanlänningarna igen för att hantera en komplicerad konflikt med regeringen, som inte riktigt ville infria statens åtaganden kring Mälarbanan.
Så här minns vi Lennart:
Åke Hillman, kommunstyrelsens ordförande / vice ordförande i Västerås 1977-2004:
Lennart Wållström var verkställande direktör och ansvarig för kollektivtrafiken i Västerås och Västmanlands län under tiden 1966-1992, men lämnade länet först 1994, då han slutfört förhandlingarna med regeringen om Mälarbanan. Lennarts 28 år i Västerås och Västmanland var en period som präglades av stora förändringar.
När VL, Västmanlands Lokaltrafik AB, bildades, blev Lennart bolagets förste VD.
Bildandet av en länshuvudman för kollektivtrafiken innebar ett ökat samarbete mellan länets kommuner och landstinget som syftade till att samordna och förbättra trafiken till nytta för alla länsbor och företag.
Alla privata och statliga bussbolag köptes upp och ansvaret för trafiken överfördes till den nybildade trafikhuvudmannen. Lennarts kunnighet och förhandlingsskicklighet gjorde att denna komplicerade process kunde genomföras på ett smidigt sätt.
Under Lennarts ledning byggdes ett nytt huvudkontor och centralanläggning i Västerås med lokala bussdepåer i några större kommuner för skötsel, underhåll och uppställning av bussar.
När MIAB, Mälarbanans Intressenter AB, bildades, blev Lennart även detta bolags förste VD.
Lennart slutförde förhandlingarna med regeringen om en utbyggnad av järnvägen till dubbelspår mellan Stockholm och Västerås samt ny linjesträckning till Örebro. Förhandlingarna pågick i flera dygn. Tack vare Lennarts erfarenhet och förhandlingsvana blev det till slut ett avtal.
Mälarbanan blev ett verkligt lyft för hela Mälardalen.
Överenskommelsen kring Mälarbanan innebar, att den första privatbyggda järnvägen i Sverige under modern tid kom till stånd.
Peter Liss, nuvarande verkställande direktör för AB Västerås Lokaltrafik:
Minnet av Lennart Wållström vid AB Västerås Lokaltrafik är att han var en arbetsam och aktiv chef, som ägnade mycket tid och kraft åt kollektivtrafiken. Han var VD för såväl AB Västerås Lokaltrafik som Västmanlands Lokaltrafik AB.
Förutom att leda en stor verksamhet hade Lennart också ett stort engagemang kring Mälarbanan och tågtrafiken i Västmanland liksom i de många uppdragen på Svenska Lokaltrafikföreningen. Han var också en flitig författare. Bland annat utkom år 1997 boken ”Mälarbanan – då och nu: en bok om att bygga en järnväg för 100 år sedan och i nutid”.
Lennart tillträdde som VD för Västerås Omnibusaktiebolag (idag AB Västerås Lokaltrafik) den 10 okt 1966 och avgick med pension den 29 februari 1992.
Olof Nordell, verkställande direktör för Svenska Lokaltrafikföreningen 1983-1996:
Lennart Wållström var mycket aktiv även på riksplanet i branschorganisationen Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF) och i arbetsgivarorganisationen DKTS.
Lennart var ledamot i ”gamla SLTF”:s styrelse och dess arbetsutskott fram till omorganisationen 1983, då styrelsen med ledande chefer i medlemsföretagen ersattes av politiker i samband med ”palatsrevolutionen” vid stämman i Västerås. Även i ”nya SLTF” var Lennart i hög grad aktiv i bl.a. trafikpolitiska frågor och arbetsgivarfrågor.
Lennart bidrog aktivt i SLTF:s arbete med att bl.a. ta fram underlag till 1988 års trafikpolitiska beslut och då särskilt beträffande trafikhuvudmännens övertagande av ansvar för länsjärnvägarna.
Lennart lyckades teckna ett för Västmanland särskilt förmånligt avtal med staten (men för staten dyrt) om utvecklingen av Bergslagspendeln (Västerås–Ludvika).
Lennart var synnerligen engagerad i branschens utveckling – och alltid tillgänglig. Han var en levande uppslagsbok för kollegorna i hela landet. De stora högarna på kontorets skrivbord och sammanträdesbord med olika utredningar, propositioner, utskottsutlåtanden och allahanda facklitteratur vittnade om Lennarts aldrig sinande vetgirighet och engagemang.
Göran Söderlöf, senior arbetsrättsjurist vid Sveriges kommuner och landsting, SKL:
Jag började på Kommunförbundets Förhandlingsavdelning hösten 1976. Mina första kontakter med Lennart Wållström var egentligen inga personliga kontakter utan mer hörsägner från äldre förhandlarkollegor, som med stor respekt berättade om hans stora arbetsförmåga och skicklighet. Han hade jämsides med sitt arbete som chef för AB Västerås Lokaltrafik skött förhandlingsarbetet för hela den kommunala kollektivtrafiksektorn – och den var verkligen omfattande då. Dessutom hade han ansvar för andra tekniskt svåra förhandlingsprojekt på Kommunförbundet.
Vidare medverkade han i flera statliga utredningar. Arbetstidsfrågor var en av hans specialiteter.
I slutet av 1970-talet blev jag förhandlingsansvarig för trafikavtalen DKTS- och GST/ADT. Jag fick då närmare kontakt med Lennart och erfor snart, att bakom den ofta bistra attityden fanns en både intresserad och hjälpsam person, som aldrig tvekade att ge råd till en då mycket orutinerad förhandlare.
Det var en förhandlingsintensiv tid då många privata trafikföretag köptes upp av kommuner, kommunala trafikförvaltningar bolagiserades och länstrafikhuvudmän bildades. Som lök på laxen såg Svenska Kommunalarbetareförbundet den kommunala trafiksektorn som en lämplig arena för flera omfattande arbetsmarknadskonflikter. Detta gav mig många tillfällen att ta råd och lära av Lennart.
I förhandlingsarbetet rönte Lennart stor respekt från de fackliga motparterna (läs SKAF och SKTF) genom sin skicklighet att såväl taktiskt som kunskapsmässigt inom trafikområdet föra förhandlingarna framåt till överenskommelser. Det inträffade till och med att motparterna i stort förtroende tillfrågade Lennart om olika invecklade sakförhållanden, när de kände osäkerhet och sökte kunskap. Det måste vara en unik egenskap hos en arbetsgivarförhandlare – att kunna vara motpartens kunskapskälla. Lennart hade stor integritet.
Lennart var inte bara en avtalstekniker – han var också i andra avseenden mycket konstruktiv. När den kommunala trafikbranschen hade svårt att få sina önskemål tillgodosedda av statliga myndigheter, var han inte sen att ta initiativ till att bilda det partssammansatta arbetsmiljö och utbildningsorganet CYAT, som branschen fick stor nytta av.
Slutligen en historia som belyser Lennarts förhandlingsförmåga:
Inför bildandet av Västmanlands Lokaltrafik ville Lennart köpa delar av SJ Busstrafiks verksamhet i Västmanland, men han möttes av en helt avvisande attityd från SJ Buss. Lennart gav dock inte upp utan lämnade ett bud, som möttes av ett mycket högre motbud. Lennart konstaterade därmed snabbt, att det enbart var fråga om en prislapp – SJ Buss i Västmanland var faktiskt till salu. Det blev affär!
Jan-Erik Lång, tidigare chef för Helsingborgs trafikverk:
Redan när jag 1970 gjorde min första arbetsdag inom kollektivtrafikens tjänst i Borås hos Stadsbussar i Borås AB fick jag höra berättas om Lennart Wållström i Västerås. Där beskrevs han som en av de riktigt stora inom Svensk kollektivtrafik.
Men det kom att dröja ända till början av 1980-talet, innan jag fick träffa denne store kollektivtrafikguru på riktigt. Jag var då relativt nyanställd som chef för Helsingborgs trafikverk och han ville få komma dit för att få träffa mig.
Lennart berättade då, att han i början av 1950-talet hade huserat i ett av tjänsterummen intill mitt på Industrigatan 61. Sedan träffades vi då och då – många gånger utanför tjänsten, när han besökte sin sommarbostad på Drottninggatan.
När min familj flyttade till Kungsleden i Stidsvig för 15 år sedan kom vi att bo nästan granne med Lennarts fritidshus. Då lärde vi känna Lennart på riktigt och det visade sig, att han hade många strängar på sin lyra – inte bara kollektivtrafik, som de flesta av oss kanske trott – där fanns mycket mer – geografi, kultur, bygdehistoria samt inte minst enskilda vägar och den lilla byns behov av offentlig service.
I Stidsvig och grannbyn Östra Ljungby är vi många som minns hur livfullt Lennart för snart 15 år sedan engagerade sig tillsammans med de boende, företagen, kyrkan och skolan i byarna samt Nordvästra Skånes Tidningar för att få Region Skåne och kommunen att förbättra kollektivtrafiken på linje 10 mellan Örkelljunga och Helsingborg med stopp i Stidsvig och Östra Ljungby…
Särskilt kännetecknande för Lennart är att han alltid haft en outtröttlig förmåga att intressera sig för, engagera sig i och ytterst noggrant behandla det mesta som kommit i hans väg – och där har alltid funnits tid i hans almanacka för att hjälpa – inget har varit för smått, inget för stort och inget har han betraktat som betydelselöst.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar