En vanlig busshållplats som inte tänker det minsta själv. Men den tänkande busshållplatsen finns. Foto: Ulo Maasing.
Den dag kommer aldrig då det finns en polis eller ordningsvakt vid var och varannan busshållplats för att hindra skadegörelse eller bråk. Men hållplatsen själv kan övervaka ordning och trygghet – och slå larm om det är fara å färde. Den tänkande busshållplatsen finns redan.
Att många människor känner sig otrygga när de väntar på bussen en mörk kväll eller när de går till eller från busshållplatsen är ingen nyhet. Det innebär inte att de verkligen är otrygga, men själva känslan är tillräckligt obehaglig och avskräcker många från att resa kollektivt.
Men busshållplatsen själv kan sköta en hel del av ordningshållning och förebygga både bråk och skadegörelse. Samt slå larm om det händer något. På ett seminarium i veckan om trygghet i kollektivtrafiken, arrangerat av finska IT-jätten Teleste, presenterades den tänkande busshållplatsen.
Science fiction? Nej, men ett resultat av digitaliseringen och av det som kallas Sakernas Internet eller Internet of Things (IoT).
IoT innebär att exempelvis maskiner, fordon, apparater eller, som här, väderskydd vid busshållplatser förses med sensorer och processorer. Genom att de här enheterna också är uppkopplade kan de uppfatta sin omvärld och kommunicera både med denna och med andra, exempelvis en trygghetscentral för kollektivtrafiken.
Tobias Andersson, Fältcom: Teknologin finns. Det är bara att använda den. Foto: Ulo Maasing.
– Det finns en rad faktorer som bidrar till att människor avstår från att ta bussen eller annan kollektivtrafik. Klotter och annan skadegörelse skapar miljöer som känns otrygga, en del känner oro för överfall och våld, sa Tobias Andersson, försäljningschef på Teliaägda IT-företaget Fältcom på seminariet.
Fältcom har redan ett stort engagemang i svensk kollektivtrafik. Bland annat är 60 procent av de bussar som kör kollektivtrafik i Sverige på något sätt uppkopplade med utrustning från Fältcom. Just nu arbetar man bland annat i New York med uppkopplade trafikljus och busshållplatser.
– Men otrygghet är inte det enda som avskräcker från kollektivresor. Överfulla bussar och förseningar bidrar också.
Hållplatsen larmar
Grunden för den tänkande busshållplatsen är att den ständigt är uppkopplad. Det är inte bara en trygghetsfråga utan ökar också servicen till resenärerna. De kan surfa medan de väntar på bussen och sedan fortsätta ombord under förutsättning att bussen har wifi.
– Vi tänker oss att resenärernas mobiltelefoner automatiskt kopplas upp mot hållplatsen och kan användas som ett personligt larm.
Detta kompletteras med över övervakningskameror, mikrofon, en högtalare och en SOS-telefon.
– Det är inte meningen att personalen på trygghetscentralen ska ha massor av TV-skärmar framför sig där de hela tiden kollar vad som sker på samtliga hållplatser. Istället registrerar systemet om något händer som sticker ut. Då skickas en signal till trygghetscentralen som kan se vad som händer på den aktuella hållplatsen, förklarade Tobias Andersson.
– Vi vet att 90 procent av all fysisk aggression föregås av något verbalt, alltså av höjda röster. Det kan aktivera systemet och få trygghetscentralen att reagera och snabbt skicka ordningsvakter eller polis till hållplatsen.
Men våldshandlingen kan ofta avbrytas med att trygghetscentralen i hållplatsens högtalare talar om för gärningsmannen att han är sedd och kan identifieras.
– Sensorerna på hållplatsen kan också känna av när någon sprejar eller klottrar på väderskyddet. I New York kan systemet detektera när glas krossas, berättade Tobias Andersson.
På seminariet visade Team Tejbrant upp en tänkande hållplats.
Bättre service
På seminariet i Stockholm visade Team Tejbrant ett prov på en digitaliserad busshållplats, ett väderskydd med rörlig reklam, inbyggd TV-övervakning och med en rad resenärstjänster, bland annat personligt larm.
Tobias Andersson betonade att den tänkande hållplatsen inte bara ökar resenärernas trygghet och förebygger vandalisering. Servicen till resenärerna kan också förbättras.
– Man kan till exempel sätta in sensorer som talar om för trafikledningen hur många som väntar på hållplatsen så att åtgärder kan sättas in. Och hållplatsen kan tala om för de väntande hur många lediga platser det finns på bussen. Vill man, kan man till och med tala om för resenärerna vem som kör den buss man ska åka med.
– Teknologin finns idag. Det gäller bara att använda dess möjligheter, sa Tobias Andersson.
– En satsning lönar sig säkert inom ungefär tolv månader.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar