Så kan framtida suiperbusstrafik i Åbo se ut. Åbo står inför valet mellan superbuss och spårväg. Superbuss blir klart lönsammare, konstaterar en utredning som staden har gjort och som presenterades på måndagen. Bild: Sigge Arkkitehdit Oy.
Finska Åbo och grannstaden Reso ska i år bestämma sig för om man ska bygga en spårväg eller införa superbussar. På måndagen presenterades en ingående utredning om alternativen som de båda städerna har låtit göra. Ur ekonomisk synpunkt är superbussen ett betydligt lönsammare alternativ än spårvägen, slår utredningen fast. För investeringen i en spårvägslinje får man flera superbusslinjer – men de måste ha samma kvalitet som spårvägen och inte kompromissas sönder.
Utredningen konstaterar också att bussalternativet i nästan lika hög grad som spårvägen motsvarar målen för stadens tillväxt och ökad dragningskraft för centrum, hållbar stadsstruktur, smidigt trafiksystem och lockande kollektivtrafik. Förutsättningen är att busslösningen inte fuskas bort utan likt spårvägen genomförs på ett konsekvent, heltäckande sätt.
Utgångspunkten för en satsning på altrnativet superbuss i utredningen har varit att följa principen ”planera för en spårvägslösning, genomför den med buss”. För superbussen genomförs exakt samma arrangemang och samma kvalitetsnivå som spårvägen. Superbussen ska ha samma förmåner när detgäller framkomlighet och hållplatser som spårvägstrafiken.
Stombuss sämsta alternativet
Med tanke på ekonomin är superbussen en klart lönsammare investering. Stombuss, däremot, motsvarar de uppställda målen sämre än spårväg eller superbus, konstaterar utredningen.
Åbo hade spårväg fram till 1972. Bilen är från 1959. Foto: Wikimedis Commons.
Man medger att spårvägen har vissa fördelar och är mer känd (Åbo hade spårväg till 1972), men slår fast att ”i många avseenden är skillnaderna mellan spårvägen och superbussen ändå ganska små och grundar sig på goda erfarenheter från spårvägen”. Den största risken är, sägs det, att man inte kan nå de mål man vill med superbussar om man prutar på kvaliteten.
Beroende på vilket linjenät man bestämmer sig för uppgår infrastrukturinvesteringarn för spårväg till 166 – 293 miljoner euro (cirka 1,6 – 2,9 miljarder SEK) och för superbuss till 63 –123 miljoner euro (cirka 0,62 – 1,2 miljarder SEK). Kalkylen innehåller en riskreserv på 15 procent för oförutsedda kostnader.
Utredningen konstaterar också att med investeringarna för en spårvägslinje (Kråkkärret-Runosbacken i Åbo) skulle man kunna genomföra en superbusslinje på samma sträcka, men dessutom även andra superbusslinjer.
– På så sätt skulle man snabbare kunna bygga ett nätverk för superbussen som omfattar största delen av staden och dess tillväxt,slår utredningen fast.
Bakgrunden till att den ursprungliga spårvägsutredning som Åbo gjorde för några år sedan nu har kompletterats med en jämförelse mellan superbuss och spårvägär stadens snabba tillväxt. Åbos folkmängd och antalet resenärer i kollektivtrafiken har ökat snabbt under 2010-talet. Utvecklingen väntas fortsätta. Antalet resenärer i Åboregionen förutspås öka med nästan 30 procent före 2050. Under senare år har ökningen av antalet resor i kollektivtrafiken legat på fem procent om året.
– För Åbo är kollektivtrafiken en viktig del av den hållbara och klimatvänliga stadsutvecklingen och ett viktigt steg mot en kolneutral stad före 2040, säger Åbos stadsdirektör Minna Arve.
– Att utveckla kollektivtrafiken är nödvändigt i den växande stadsregionen. Målet ska vara att en så stor del av Åboborna som möjligt drar nytta av ett smidigare resande. Enklare resabnde tillsammans med kollektivtrafikens image och snabbhet påverkar viljan att åka kollektivt.
– Både spårvägen och superbussen är intressanta alternativ med tanke på den heltäckande stadsutvecklingen. Båda alternativen förutsätter en kvalitet som är genomgående kompromisslös i byggnadsfasen, säger Åbo stads stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen.
I sommar ska stadsfullmäktige i Åbo fatta beslut om spårväg eller superbuss.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar