Bara hälften av resenärerna i långfärdsbussar använder säkerhetsbälte enligt en undersökning från försäkringsbolaget If.
Bara hälften av passagerarna använder säkerhetsbälte när de åker med långfärdsbuss. Det fisar en undersökning som försäkringsbolaget If har gjort. Undersökningen omfattade 3 650 personer. En orsak till att man inte använder bälte är att säkerhetsbälten i bussar upplevs som krångliga och obekväma.
Undersökningen presenteras inför ettårsdagen av den svåra bussolyckan utanför Sveg där tre ungdomar omkom. Fem personer skadades allvarligt. Av de 58 passagerarna i bussen var endast 16 bältade vid olyckan.
I den undersökning som If har låtit göra svarade 3 650 personer. Av dessa uppgav hälften, 50 procent, att de använder bälte när de åker långfärdsbuss, och 28 procent att de gör det ibland. Var femte person (22 procent), använder det aldrig.
Bältesanvändningen ökar med åldern. Bland 18-34-åringar uppger 38 procent att de alltid har bälte medan motsvarande siffra för resenärer 55+ är 61 procent.
– I bilen är det för de flesta en självklarhet att sätta på sig bältet, men i bussen upplevs det som valfritt. Många vet inte att det faktiskt finns en lag om att de måste använda bussbälte, säger Dan Falconer, trafiksäkerhetsexpert på If.
Enligt den utredning som Statens Haverikommission gjorde efter olyckan uppgav flera av de passagerare som var obältade vid tidpunkten för olyckan att de hade varit bältade någon gång tidigare under resan. Men de hade upplevt det som obekvämt och svårt att hitta en sovposition med bältet fastspänt. Det ledde till att flera tog av sig bältet under natten.
– Säkerhetsbälten i bussar har ofta sämre funktionalitet och är krångligare och trassligare att ta på än vanliga bilbälten. Här finns utrymme för produktutveckling. Det handlar också om att vi måste ändra säkerhetskulturen, både på bussföretagen och i samhället i stort, säger Dan Falconer.
– Nästan alltid uppmanar busschauffören passagerarna att ha bältet på i början av en resa, men under resans gång är det svårt att hålla kontroll på hur det ser ut bak i bussen. Vi efterlyser fler tekniska lösningar som bältespåminnare, lampor som tänds över stolar med obältade passagerare, eller indikatorer framme hos föraren, säger Dan Falconer.
En ökad bältesanvändning i bussar skulle spara liv och minska antalet allvarligt skadade. Vid den dödligaste bussolyckan i Sverige under 2000-talet – en olycka strax utanför Arboga 2006 då nio personer dog – omkom betydligt fler obältade än bältade. Och av de tre som omkom och fem som fick allvarliga skador i bussolyckan utanför Sveg var endast en person bältad.
– I framtiden måste bälte i bussen bli en självklarhet på samma sätt som det är det i bilen, säger Dan Falconer.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar