Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Gapet ökar mellan kostnader och resande i kollektivtrafiken (uppdaterad)

Med 361 påstigningar per person är invånarna i Stockholms län landets flitigaste kollektivresenärer. Foto: Ulo Maasing.

Trenden att kostnaderna för kollektivtrafiken i Sverige ökar mycket  snabbare än resandet höll i sig även under 2017. Det framgår av myndigheten Trafikanalys senaste rapport om utvecklingen av den regionala linjetrafiken som publicerades på onsdagen. Totalt subventionerade skattebetalarna i landet den regionala linjetrafiken med 24,5 miljarder i fjol. Det motsvarar 2 400 kronor för varje invånare, gammal som ung.

Resandet, mätt i antalet påstigningar i den regionala (subventionerade) linjetrafiken med buss, tåg, spårvagn, tunnelbana och fartyg uppgick i fjol till drygt 1,6 miljarder. Det är drygt en procent mer än året innan. Enligt Trafikanalys´ rapport. Men i själva verket uppgick ökningen till endast 0,1 – 0,2 procent enligt myndighetens egna tabeller som ligger till grund för rapporten. Trafikanalys har således misslyckats att räkna på de egna siffrorna…

Men kostnaderna ökade mycket snabbare, enligt rapporten med drygt två procent, från 2016 till 2017. Även här har Trafikanalys misslyckats med att räkna på de egna siffrorna. Dessa visar nämligen att kostnaderna ökade med fyra procent i löpande priser år 2017 jämfört med 2016. 2017 uppgick de totala kostnaderna för kollektivtrafiken i Sverige nämligen till 47,5 miljarder kronor.

2017 kostade en kollektivtrafikresa i genomsnitt 30 kronor, och den genomsnittliga intäkten (alltså det som resenären själv betalar) per resa var knappt 15 kronor. Sedan 2008 har både kostnader och intäkt per resa ökat med drygt 20 procent.

Både kostnader och intäkter varierar mycket mellan länen. Under året var kostnaden per resa högst i Kalmar län med 83 kronor per resa.

Bussen är det dominerande färdmedlet i den regionala kollektivtrafiken med 53 procent av alla påstigande resenärer. Sedan följer tunnelbana (22 %), tåg (13 %). spårväg (11 %) och fartyg (1 %).

Flitigaste kollektivresenärerna finns i Stockholms län, medan gotlänningarna är de som åker mest sällan. I Stockholms län uppgick antalet påstigningar till 361 per person, i Västra Götaland 187 och i Skåne 124. Minst antal påstigningar på kollektiva färdmedel hade Gotland där endast 15 påstigningar gjordes per person.

Den här uppdaterade versionen av artikeln bygger på att Trafikanalys har räknat fel på de egna siffrorna.

Share Dela

Taggat som: ,

1 kommentar »

  1. Med anledning av påståendena i artikeln att Trafikanalys har räknat fel vill vi lämna följande kommentarer.

    Så här har vi räknat:
    De siffror som vi hänvisar till gäller endast för subventionerad trafik. I de statistikblad och tabellverk som publicerats framgår att antalet påstigningar i den subventionerade trafiken ökade med 1,4 procent mellan 2016 och 2017.

    Om man istället räknar förändringen för summan av subventionerad och kommersiell trafik blir ökningen 0,1 procent. Men detta är en preliminär och ofullständig uppgift eftersom den kommersiella tågtrafiken i nuläget inte ingår i statistiken. Uppgifterna för kommersiell tågtrafik 2017 uppdateras i höst.

    Vad gäller kostnaderna så har vi räknat i fasta priser, vilket också framgår av statistikblad och tabellverk. Då blir ökningen 2 procent. Om man istället, som Bussmagasinet gör, räknar i löpande priser utan korrigering för inflation, så blir ökningen fyra procent.

    Båda värdena är alltså korrekta, men man måste beakta beskrivningen av hur de beräknats och vi anser att fasta priser är mer relevant i sammanhanget.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)