Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Nödvändigt med mer fart på kollektivtrafiken

Det börjar bli fullt i kollektivtrafiken på en del håll. Foto: Ulo Maasing.

För att få mer fart på kollektivtrafiken måste de regionala kollektivtrafikmyndigheterna öka utbudet. Görs inte detta kommer nya resenärer att mötas av alltför få avgångar med överfulla bussar och tåg. Då är risken stor att de vänder kollektivtrafiken ryggen igen. Det hävdar organisationen Gröna Bilister som har kartlagt beläggningen i kollektivtrafiken, kommun för kommun. ”Det börjar bli fullt på bussar och tåg i vissa delar av landet. På andra håll gapar nästan alla sittplatser tomma, i synnerhet på Gotland”, konstaterar man.

Samtidigt konstaterar Gröna Bilister att en allt större andel av svenskarnas resor görs med kollektivtrafik. Sträckan vi färdas kollektivt ökar också långsamt.

Alltför långsamt, konstaterar man och påpekar att det snart är bara tio år kvar till år 2030. Tills dess ska transportsektorns klimat-påverkan ha minskat med 70 procent jämfört med 2010, enligt klimatlagens mål. Hittills har klimatpåverkan minskat med 17 procent. Det är fortfarande långt kvar till målet, med andra ord.

Det nationella 2030-sekretariatet har utvecklat en uppsättning nationella 2030-indikatorer för att följa upp omställningsarbetet. Gröna Bilister har tillsammans med dem och Klimatkommunerna utvecklat en liknande uppsättning kommunala 2030-indikatorer. Dessa förvaltas och utvecklas nu av Gröna Bilister med ekonomiskt stöd av Trafikverket.

Man konstaterar att det är hoppfullt att kollektivtrafikens marknadsandel ökar och att svenskarna reser allt längre sträckor med kollektiva färdmedel. Men förändringstakten är blygsam.

– För att få ytterligare fart på kollektivtrafiken måste länstrafikbolagen möta den ökande efter frågan genom att öka utbudet. Görs inte detta kommer nya resenärer att mötas av alltför få avgångar med överfulla bussar och tåg. Då är risken stor att de vänder kollektivtrafiken ryggen igen, skriver Gröna Bilister.

För att se hur långt varje kommun har kommit i arbetet till 2030 har 2030-sekretariatet tagit fram ett antal indikatorer. Dessa har nu av Gröna Bilister utökats med nyckeltal som visar beläggningen i kollektivtrafiken.

Tabell: Gröna Bilister.

Högst beläggningsgrad i kollektivtrafiken har Dalarna med 36 %, följt av Stockholms län med 32 %. Lägst är beläggningsgraden på Gotland med 10 %. Det innebär att nio av tio sittplatser på öns bussar gapar tomma.

För att få perspektiv på dessa siffror kan man jämföra med det genomsnittliga antalet 1,7 personer i varje personbil. Detta motsvarar en beläggningsgrad på 34 % om vi antar att alla bilar är femsitsiga. Beläggningsgraden kan aldrig bli lägre än 20 %, vilket motsvarar en ensam bilförare.

Beläggningsgraden visar hur effektivt varje fordon används. Gröna Bilister menar att en alltför låg beläggningsgrad i kollektivtrafiken är ett tecken på att alltför stora bussar eller långa tåg används, eller omvänt på att länstrafiken är för dålig på att locka kunder.

En riktigt hög beläggningsgrad är dock inte alltid av godo, påpekar man. Den kan tyda på att bussarna och tågen är överfulla i rusningstid, vilket riskerar att skrämma bort kunderna.

Gröna Bilister har sett på utvecklingen under den senaste tioårsperioden:

“I Kalmar, Skåne, Uppland, Västerbotten, Västmanland och Västra Götaland ökar länstrafiken utbudet, och invånarna svarar med att resa mer kollektivt. Beläggningsgraden håller sig konstant eller ökar måttligt till rimliga nivåer, vilket är ett tecken på balans i ökningen av utbud och efterfrågan.

I Dalarna, Södermanland och Örebro län ökar också länstrafiken utbudet, och invånarna reser också allt mer kollektivt. Beläggningsgraden minskar dock. I Dalarna är detta positivt, eftersom beläggningsgraden fortfarande är hög (36 %), enligt de officiella siffrorna för år 2017. I Södermanland och Örebro län med relativt låg beläggningsgrad (18 % respektive 14 %) kan det vara ett tecken på att invånarna ännu inte hunnit svara fullt ut på länstrafikens satsning.

I Halland, Jämtland och Kronoberg ökar också både utbud och resande i kollektivtrafiken. Men här saknas tillräckligt dataunderlag för att kunna dra ut någon trend när det gäller beläggningsgraden.

I Värmland ökar utbudet, men efter en viss ökning av resandet för tio år sedan har det nu stagnerat – och till och med börjat vända nedåt. Beläggningsgraden minskar. Det verkar som om värmlänningarna inte längre svarar på länstrafikens satsningar.

I Blekinge och Jönköpings län är situationen också något oroande. Här ökar resandet och beläggningsgraden, men länstrafiken har ännu inte svarat på denna efterfrågan genom att öka utbudet.

I Gävleborg, Norrbotten, Västernorrland och Östergötland är det svårt att utläsa några långsiktiga trender alls. Detta kan vara ett tecken på att länstrafikbolagen är alltför passiva.

Gotland har landets lägsta beläggningsgrad på 10 %. Utbudet förändras inte över tid och resandet minskar. Länstrafiken behöver ta sig i kragen.

I Stockholms län reser invånarna mer kollektivt än någon annanstans i Sverige, och resandet per person ökar långsamt. Trots det minskar utbudet något, räknat per person, vilket leder till att beläggningsgraden ökar långsamt från en redan hög nivå på 32 %. Stockholms länstrafik måste göra en nysatsning om de vill att resandet ska fortsätta att öka.”

Man varnar dock för att de siffror som Trafikanalys levererat inte alltid är pålitliga.

Beläggningsgraden i kollektivtrafiken för samtliga kommuner i landet hittar du här.

För att få svar på frågan hur fullsatta bussar och tåg egentligen är har de kommunala 2030-indikatorerna utökats med ett nyckeltal som visar beläggningsgraden i kollektivtrafiken. Varje kommun tilldelas beläggningsgraden hos länstrafiken i det län kommunen tillhör, se kartan nedan.

Rött motsvarar låg beläggningsgrad och grönt hög beläggningsgrad, med vitt mittemellan.

Karta: Gröna Bilister.

Share Dela

Taggat som: , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)