Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Bussförares bemötande problem för funktionsnedsatta

Un studie av klagomål på tillgängligheten i SL:s busstrafik visar att en del funktionsnedsatta personer upplever bemötandet från bussförare som ett problem. Bussen på bilden har inget samband med slutsatserna i artikeln. Arkivbild: Ulo Maasing.

Personer med nedsatt rörelseförmåga reser mindre med kollektivtrafiken än andra. Ny forskning visar att tekniska hjälpmedel som ramper inte alltid används. Busschaufförers bemötande kan vara ett problem, framgår det av en ny forskningsrapport från Malmö Universitet.

I rapporten konstaterar forskaren Vanessa Stjernborg vid Malmö Universitet att den stora gruppen pendlare ställer höga krav på kollektivtrafiken. Fokus ligger ofta på att bussar och tåg ska hålla tidtabellen. Stressen hos bussförarna kan vara hög. Samtidigt kan sårbara grupper utestängas från kollektivtrafiken bland annat på grund av förarnas attityder och bemötande, slår rapporten fast.

I studien har Vanessa Stjernborg analyserat klagomål om tillgänglighetsfrågor som har kommit in till SL i Storstockholm. När det gäller tillgänglighet har det bedrivits ett omfattande arbete med tekniska lösningar som ramper och möjligheten att sänka bussen med ett enkelt knapptryck. Men trots det handlar det vanligaste klagomålet om på- och avstigning på bussen. Där beskrivs förarnas attityd och bemötande i klagomålen som det största problemet.

Av klagomålen framgår att vissa förare missbrukar eller inte använder den utrustning som faktiskt finns. Även internationella studier visar på hur chaufförers bemötande kan skapa barriärer, skriver Vanessa Stjernborg i studien.

– Ansvaret ligger hos de företag som kör bussarna. De måste satsa på utbildning och på att skapa en bättre arbetsmiljö för bussförarna som ger dem förutsättningar att ta hand om resenärerna, säger hon.

​De som klagar beskriver bland annat att de råkat ut för fallolyckor i samband med att de klivit av bussen. I ett fall fick resenären bli sydd. Flertalet rapporterar hur de blivit utelämnade till andra passagerares medkänsla. De skildrar hur de uppfattar bussförarna som stressade.

I ett annat fall berättas det om hur resenären ska ha fallit ut på marken och blivit liggande där, varpå föraren ska ha stängt dörrarna och kört iväg. Det berättas om hur vissa förare kan ha uppvisat en nonchalant attityd när resenärer har bett om att de ska sänka bussen eller fälla ut rampen. Klagomålen vittnar enligt studien om att problemet är återkommande.

Personer med funktionsnedsättning, till exempel rullstolsanvändare, är ofta extra utsatta, konstaterar Vanessa Stjernborg. Samtidigt som de inte själva alltid kan cykla eller köra bil, har de inte alltid rätt till färdtjänst då denna på senare tid bantats rejält. I dag är det jämfört med 1998 drygt 100 000 färre som får färdtjänst.

– Bemötandet beskrivs i klagomålen leda till känslor av maktlöshet och utsatthet hos flera av de resenärer som lämnat klagomål. I mitt underlag kan jag se hur personer ifrågasätter om deras närvaro ens är önskvärd i kollektivtrafiken, säger Vanessa Stjernborg.

Share Dela

Taggat som: , ,

1 kommentar »

  1. Ser det i princip varje dag. Gamla och rörelsehindrade behandlas illa ute i kollektivtrafiken, speciellt i stadsbussar där tidtabellen är viktigast

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2020 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)