Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Högre sittkomfort ska locka tillbaka bussresenärer (April, april!)

Hårda stolar i plast kan enligt Anna Ålund passa rundhyllta personer. En fördel är också att det finns hål i plasten som snabbt ventilerar ut eventuella odörer. Foto: Ulo Maasing.

Pandemin har slagit hårt mot den svenska kollektivtrafiken och ännu är inte resandet tillbaka på någorlunda normala nivåer. Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka om det går att locka fler resenärer genom att erbjuda högre komfort på stadsbussarna. Projektet har fått 50 miljoner kronor i statligt stöd – och det brådskar med resultat. Senast till midsommar ska ett åtgärdspaket presenteras. Redan nästa vecka drar forskare i Linköping samman en fokusgrupp för att klarlägga hur viktig sittkomforten är. I fokusgruppen ska personer med olika rumpform och benighet medverka så att man kan få fram en rumpkoefficient för olika stolar och stolsdynor.

Flera länstrafikbolag har under åren ställt krav på exempelvis hur tjocka stolsdynorna ska vara. Ett exempel är Västtrafik.

– Men det har mest varit ett tyckande från klåfingriga politiker. Vi vill nu vetenskapligt belägga hur stolsdynor ska utformas för att vara bekväma för många olika rumpformer, säger forskningschefen Anna Ålund vid Väginstitutet i Linköping.

Hon pekar på att människors kroppsform i hög grad avgör sittkomforten i dagens stadsbussar.

– En benig person kan behöva mer stoppning i stolarna, medan en rundhyllt person kanske önskar en fastare stol. Vi kommer nu att arbeta med fokusgrupper som får provsitta olika typer av busstolar under längre och kortare perioder, från fem till 45 minuter. Att vi inte gör längre sittprov beror på att forskningen är inriktad på bussar i stads- och kortare regionaltrafik, säger Anna Ålund.

Stoppade stolar kan upplevas mer komfortabelt av magra personer, men kan också suga åt sig odörer. Foto: Ulo Maasing.

Upphandlingar
I fokusgrupperna ska ett stort antal olika rumpformer vara representerade, från mycket överviktiga personer med löst hull till muskelbyggare och utpräglat magra personer. Anna Ålund anser att det är viktigt med stor bredd i undersökningen.

– Det gäller också att ta hänsyn till att manliga och kvinnliga rumpformer skiljer sig åt.

Personerna i fokusgrupperna ska inte bara testa stolarna i stillastående bussar. Man kommer också att köra bussarna på en testbana som bitvis är mycket ojämn och skakig. Med en avancerad beräkningsmodell räknar forskarna därefter ut den så kallade rumpkoefficienten för varje stolstyp, stoppning och så vidare.

Därefter värderas stolstyperna vilket ger länstrafikbolagen ett bra stöd när de fastställer krav i kommande upphandlingar av busstrafik så att man kan ställa krav på att bussarna har de stolar som får högst rumpkoefficient.

– Vi räknar med att kraven på hög rumpkoefficient kommer att föras in i upphandlingsdokumentet Bus Nordic redan under sommaren, säger Anna Åslund.

– Men man kan också tänka sig att de mest kundinriktade huvudmännen kan ställa krav på olika stolstyper och dynor i olika delar av bussen. Då kan man också få fler nöjda resenärer som njuter av en komfortabel resa och gärna väljer kollektivtrafiken i framtiden. Bussen blir verkligen en omnibus – för alla.

Nästa steg i forskningsprojektet är att undersöka olika stolars odörabsorptionsförmåga och odöravvisning.

– Många vill inte tala om det, men dessvärre utsöndrar ju människors rumpor inte sällan pustar av mindre angenäma odörer. Det är viktigt att stolarna inte drar till sig dessa. På kontinenten har vi sett flera typer av busstolar som är gjorda i plastmaterial med hål som gör att odörerna går rätt igenom stolen och inte stannar där. De är mycket intressanta, och kan dessutom passa vissa rumpformer bra, säger Anna Åslund.

Taggat som: , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2022 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)