I Stavanger kör Europas enda stora, självkörande buss i reguljär linjetrafik. Foto: Oddbjørn Hetland.
Sedan i våras finns i den norska staden Stavanger Europas enda busslinje som trafikeras med en självkörande stor buss. Bussen går i reguljär trafik i centrala Stavanger. Ombord finns en säkerhetsförare, men trafikföretaget Vy och trafikhuvudmannen Kolumbus räknar med att det snart kommer att vara möjligt att köra utan personal ombord. ”Fantastiskt att få vara med i arbetet”, säger bussföraren Oddbjørn Hetland. Han ser inte autonoma bussar som ett hot mot föraryrket utan som en förnyelse som kan attrahera unga till yrket.
Efter flera månaders tester startade i maj en unik busslinje i norska Stavanger. För första gången i Europa lanserades en stor, självkörande buss i reguljär stadstrafik. Trafiken är ett av de mest avancerade pilotprojekten hittills i världen med självkörande bussar. Bakom projektet står trafikföretaget Vy, som även kör buss- och tågtrafik i Sverige, samt Kolumbus, trafikhuvudman i Hordaland fylkeskommune (län).
I Sverige har autonoma bussar testats, och testas, på flera håll. I Barkarbystaden i Järfälla kör dessutom SL och bussoperatören Nobina en reguljär linje med självkörande bussar. Men i samtliga fall handlar det om minibussar som kör i låg fart.
Den självkörande bussen i Stavanger är en 8,3 meter lång elbuss från den turkiska busstillverkaren Karsan. Foto: Oddbjørn Hetland.
I Stavanger tar satsningen på självkörande bussar ett stort steg framåt. Den buss som kör trafiken där är en 8,3 meter lång elbuss från den turkiska busstillverkaren Karsan. Bussen kan ta ett 50-tal passagerare, varav 21 sittande. Projektet ska pågå till maj 2024.
Oddbjørn Hetland, bussförare: Fantastiskt och spännande att vara med om utvecklingen. Foto: Privat.
Komplex linje
Kolumbus har integrerat den autonoma bussen med sin övriga trafik i Stavanger där bussen kör en linje i centrala staden. Vy svarar för själva bussen, trafiken och en bemanning ombord – idag krävs att en säkerhetsförare ska kunna gripa in vid behov.
Den linje som bussen kör är komplex med trånga gator och en blandad trafik med felparkerade bilar, sightseeingbussar, cykelkörfält och så vidare. Men valet av linje är medvetet, framhåller Vy. Anledningen är att om man får tekniken att fungera här är möjligheterna många för andra linjer och sträckor.
Vy bedömer att det är troligt att man redan 2023 eller 2024 kan köra utan säkerhetsförare på linjer som kör på reserverade bussvägar. Den tillåtna hastigheten kommer också att öka. Idag får bussen inte köra fortare än 25 kilometer i timmen, men Vy räknar med att maxhastigheten under loppet av nästa år kommer att höjas till 40 à 50 kilometer i timmen.
Förutom själva den självkörande bussen arbetar trafikföretaget också med att utveckla en kontrollcentral som ska kunna övervaka flera självkörande bussar samtidigt.
”Otroligt spännande”
Oddbjørn Hetland är bussförare hos Vy i Stavanger och har sedan i våras varit engagerad i arbetet med den självkörande bussen. Han är entusiastisk över projektet.
– Det är helt fantastiskt och otroligt spännande att som bussförare få vara med och utveckla den här trafiken, att vara lyssnad till, att få vara med och påverka, säger han,
Oddbjrøn Hetland betonar att han som erfaren bussförare inte ser självkörande bussar som något hot mot bussföraryrket. Istället tror han att autonoma bussar kan attrahera nya och yngre personer till yrket.
– Det behövs eftersom förarbristen är stor, och många förare dessutom kommer att gå i pension de närmaste tio åren. De autonoma bussarna kan göra att bussföraryrket delvis förändras och föraren får nya arbetsuppgifter. Man kommer att se på föraryrket på ett annat sätt än idag.
Förarplatsen på bussen – idag krävs det att en säkerhetsförare finns med under färd, men redan inom något år räknar Vy med att man kan köra vissa linjer utan säkerhetsförare. Foto: Oddbjørn Hetland.
– Idag krävs det att vi har en säkerhetsförare ombord. Dessutom har vi en dataförare för att utveckla systemet med sensorer och datorer. I framtiden kommer en förare att från en kontrollcentral övervaka två eller tre självkörande bussar. All busstrafik kommer inte heller att bli självkörande. Längre och mer komplexa busslinjer i städerna kommer även i framtiden att behöva ha en förare som kör, även om föraren får tillgång till nya tekniska stödsystem, säger Oddbjørn Hetland.
– Jag tror att de självkörande bussarna har sin framtid på kortare, lite enklare linjer som kan programmeras in i datasystemet, säger han innan han tar hand om ett studiebesök från Spanien som ska resa med bussen.
– Snart kommer en grupp från Finland på studiebesök och sedan väntar andra.
Håll avstånd, bussen kan tvärnita står det på fönstret på den självkörande bussen. Foto: Oddbjørn Hetland.
Internationell uppmärksamhet
Den autonoma bussen i Stavanger väcker nämligen stor internationell uppmärksamhet. För någon vecka sedan var företrädare från svenska branschorganisationer och kollektivtrafik-myndigheter på plats för att studera projektet med den självkörande bussen, liksom Stavangers och Nordaland fylkeskommunes BRT-satsning Bussveien. Helt utbyggd år 2030 ska Bussveien vara 50 kilometer lång.
– Det var inspirerande att få lyssna på planerna för Europas största BRT samt att få provåka den första av de autonoma bussar som ska trafikera delar av systemet. Hela projektet är verkligen ”state of the art”. Jag vet att många också i Sverige är nyfikna på satsningen. Förhoppningsvis kan det inspirera fler att utveckla klimatsmart kollektivtrafik med buss i hela Skandinavien, säger Anna Grönlund, branschchef vid Sveriges Bussföretag som deltog i det svenska studiebesöket.
Deltog gjorde även Johan Wadman, vd för Svensk Kollektivtrafik.
– Spännande och inspirerande att besöka Kolumbus och Vy Buss i Stavanger för att uppleva en självkörande buss i verkligheten! Det var fascinerande att åka med i bussen och se hur den tog sig runt i rondeller och stannande vid flera hållplatser helt utan ingripande från den medföljande föraren. Även om det är ett pilotprojekt så är bussen i trafik med passagerare. Det kommer att bli intressant att ta del av vilka erfarenheter man kommer att dra av det här, tekniskt, men också hur resenärer och förare upplever det, säger han.
Vy ser också flygplatser med sina omfattande marktransporter som ett intressant område för autonoma bussar. Carl Johan Lindsten från det statliga flygplatsbolaget Swedavia deltog i det svenska studiebesöket i Stavanger.
– Jättespännande att få en insyn i framtiden och höra hur Vy och Kolumbus jobbar tillsammans för att utveckla morgondagens fordon. Ett mycket imponerande projekt som visar att självkörande fordon ligger närmare i tid än vad många tror. Det kan på lite sikt få stor betydelse för hur vi driver i åtminstone delar av kollektivtrafiken via autonoma fordon. Det gav också en intressant inblick i hur bussverksamhet kan bedrivas på flygplatser i framtiden.
Förutom Vy, trafikhuvudmannen Kolumbus och busstillverkaren Karsan är även Stavangers kommun och Rogaland fylkeskommune engagerade i projektet. Norska Applied Autonomy har levererat den utrustning som övervakar bussen när denna är i drift. Vegdirektoratet (motsvarigheten till Transportstyrelsen) svarar för tillståndet att köra den autonoma bussen.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar