Gångavståndet till busshållplatsen är viktig för tillgängligheten till kollektivtrafiken, konstaterar Trafikanalys. Foto: Ulo Maasing.
Ju högre medelåldern i en kommun är, desto fler av invånarna har längre avstånd till busshållplatsen. Och omvänt – en ung befolkning har också närmare till hållplatsen. Det framgår av myndigheten Trafikanalys´ senaste rapport om kollektivtrafikens tillgänglighet. Trafikanalys följer varje år upp hur tillgänglig kollektivtrafiken är för personer med funktionshinder som en del av sin uppföljning av de transportpolitiska målen.
Helhetsbilden i rapporten (klicka här) är att regionernas tillgänglighetsanpassning av hållplatserna går i rätt riktning, även om det i en del regioner inte märks någon utveckling. Eller till och med går i fel riktning.
Men det finns uppseendeväckande slutsatser i rapporten. En sådan är att det helt enkelt saknas en regelbunden och systematisk uppföljning av hinder och barriärer i kollektivtrafiken. I klartext betyder det att de ansvariga för kollektivtrafiken egentligen inte vet hur det ligger till. I alla fall har de ingen fullständig bild.
Tillgänglighet handlar inte bara om hållplatsers eller bytespunkters utformning. Även hållplatsavståndet kan vara ett funktionsnedsättning. Det gäller inte minst äldre personer, eller personer med funktionshinder. Funktionsnedsättningar tilltar med ålder, både när det gäller nivå och grad.
Trafikanalys rapport konstaterar att det finns ett klart, negativt samband mellan befolkningens medelålder i landets kommuner och hur långt de har till busshållplatsen. Yngre personer har närmare till busshållplatsen än äldre.
Det mått som Trafikanalys har använt bygger på hur stor andel av befolkningen som har ett maximalt avstånd på 400 meter till en hållplats med minst en avgång i timmen under dagtid.
De senaste siffrorna är från 2020 och visar att 76 procent av befolkningen som helhet hade ett högsta hållplatsavstånd på 400 meter. Men siffran dras upp av yngre människor. I åldern 65 – 79 år hade 71 procent högst 400 meter till hållplatsen.
– Avståndet blir generellt sett längre för personer med funktionsnedsättning. Det finns också andra faktorer än ålder som talar för att hållplatsavstånd kan slå hårdare mot just personer med funktionsnedsättning. Inkomsterna är lägre än genomsnittet i denna grupp. Det innebär sämre möjligheter att bo och leva centralt i tätorter där hyror och bostadspriser är högre, områden som ofta också är mer kollektivtrafiknära och täta, skriver Trafikanalys i rapporten.
Myndigheten konstaterar också att kollektivtrafiken främst är inriktad på pendling mellan tätbebyggda områden samt trafik till arbete och skola.
Det gör att det finns en risk för att den är mindre användbar för grupper med andra resbehov. Det kan gälla personer som arbetar deltid och som bor i perifera områden, likaså personer med vårdbehov. Eller helt enkelt äldre människor, konstaterar Trafikanalys i rapporten.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar