
Håller de transportpolitiska målen att rosta bort? Många kurvor pekar åt fel håll, konstaterar Trafikanalys. Foto: Ulo Maasing.
Det är långt kvar innan Sverige har en hållbar transportförsörjning. Varken för person- eller godstransporter går utvecklingen i den riktning som riksdagen har slagit fast när det gäller de transportpolitiska målen. Det konstaterar myndigheten Trafikanalys i sin årliga uppföljning av de transportpolitiska målen. I de två rapporterna i uppföljningen tar Trafikanalys även upp bristen på bussförare.
Trafikanalys använder sig av femton indikatorer för att bedöma tillståndet i transportsystemet – och de flesta pekar nu på att utvecklingen går i en riktning som inte bidrar till att nå de trafikpolitiska målen.
Trafikanalys varnar särskilt för att målet när det gäller transportsektorns utsläpp av växthusgaser inte kommer att nås i tid.
Utsläppen av växthusgaser från inrikes resor och transporter fortsatte visserligen att minska under 2022, främst beroende på en ökad användning av förnybara drivmedel i vägtrafiken. Men minskningen av utsläppen är otillräcklig.
Halterna av partiklar och kvävedioxid minskar i tätorterna men påverkan från buller på människors livsmiljö består.
Tillgängligheten i landets kommuner har tydligt försämrats sedan toppnoteringen 2016, då flest kommuner uppfyllde alla kriterier för god, alternativt acceptabel interregional tillgänglighet. Men efter en bottennotering under pandemin har den interregionala tillgängligheten ändå återhämtat sig under 2022, konstaterar Trafikanalys i rapporten.
Misslyckats med kvinnor
Trafikanalys lutar sig i rapporten ofta på offentlig statistik från SCB. Dessa visar bland annat att fjolårets prischock på drivmedel och el i fjol drev upp priserna på resor rejält – men med några tydliga undantag: inrikes flygresor blev 40 procent billigare och resor med långfärdsbuss sjönk med 14 procent i pris.
Prisutvecklingen i kollektivtrafiken under åren 2009 – 2021 varierar kraftigt i landet. Sedan 2009 har priset per påstigning i riket som helhet ökat med 24 procent, men Västernorrland har höjt med 139 procent medan Västerbotten har sänkt med 28 procent. I genomsnitt kostade 2021 en påstigning 15,29 i landet som helhet. Högst pris hade Kalmar län med 55,52, lägst Västra Götaland med 11,50.
Av rapporten framgår också att bussbranschen har misslyckats med att locka fler kvinnor till föraryrket. Buss- och spårvagnsförare är det näst största transportyrket i landet med knappt 23 000 anställda. Andelen kvinnor är cirka tretton procent, något mindre än 2014.
Antalet körkortsinnehavare i åldersgruppen 18 – 64 år med busskörkort (D-kort) har sedan 2010 minskat med i genomsnitt 3,6 procent per år. Antalet personer med busskörkort är samtidigt betydligt större än antalet bussförare.
Det är dock inte kapaciteten när det gäller utbildning som är problemet, skriver Trafikanalys.
– Vår analys pekar mot att det finns tillräcklig utbildningskapacitet, men att det krävs en bra rekryteringspolicäy för att attrahera lämpliga kandidater.

Utvecklingen av de 15 indikatorer som används för att bedöma tillståndet i transportsystemet. Pil uppåt innebär att indikatorn utvecklats i den riktning målen anger, och pil nedåt att utvecklingen gått i oönskad riktning. Horisontell pil innebär att tillståndet sammantaget bedöms vara på en nivå motsvarande när målen antogs 2009. Varningsmärket används för att markera att ett uppsatta etappmål inte bedöms uppnås i tid. Figur: Trafikanalys.
Lämna ett svar