Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Elfordon: Natriumjonbatteier klimatvänliga och resurseffektiva

Koksalt och biomassa är huvudsakliga råmaterial i natriumjonbatterier. Foto: Chalmers.

Forskare vid Chalmers i Göteborg konstaterar att natriumjonbatterier är ett bra alternativ till de litiumjonbatterier som oftast används i elbussar och andra elfordon. Elektrifieringen innebär att behovet av batterier ökar snabbt. Men det innebär också en brist på metallerna litium och kobolt som ingår i de vanligaste batterityperna. Enligt forskare på Chalmers är natriumjonbatterier ett alternativ. De har koksalt och biomassa från skogsindustrin som huvudsakliga råmaterial. Klimatpåverkan är likvärdig med litiumjonbatterierna, men utan risk för att råvarorna tar slut.

− De material vi använder i framtidens batterier kommer att vara viktiga för att kunna ställa om till förnybar energi och fossilfri fordonsflotta, säger Rickard Arvidsson, docent i miljösystemanalys vid Chalmers.

– Litiumjonbatterier är på väg att bli en dominerande teknik i världen­­­ och den är bättre för klimatet än fossilbaserad teknik, i synnerhet när det gäller transporter. Men litium innebär en flaskhals. Man kan inte producera litiumbaserade batterier i samma takt som man önskar producera elfordon, och fyndigheterna riskerar att bli utarmade på lång sikt. Dessutom utvinns kritiska batterimaterial som litium och kobolt främst på några få platser i världen, vilket utgör en risk för tillgången.

Rickard Arvidsson, docent i miljösystemanalys vid Chalmers. Foto: Chalmers.

Forskarna på Chalmers har studerat natriumjonbatterier som innehåller natrium – ­ett mycket vanligt ämne som finns i koksalt – istället för litium. De har gjort en livscykelanalys av batterierna där de har undersökt deras totala miljöpåverkan och materialåtgång vid råvaruutvinning och tillverkning.

– Vi kom fram till att natriumjonbatterier är mycket bättre än litiumjonbatterier när det gäller påverkan på mineralresurser, och likvärdiga när det gäller klimatpåverkan. Beroende på vilket scenario man tittar på hamnar de på mellan 60 och strax över 100 kilo koldioxidekvivalenter per kilowattimme teoretisk lagringkapacitet, vilket är lägre än vad som tidigare rapporterats för denna typ av natriumjonbatterier. Det är helt klart en lovande teknik, säger Rickard Arvidsson.

Taggat som: , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2025 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)