De som reser med regionbussarna i Kronoberg betalar drygt 60 procent av resan ur egen ficka medan de som reser med stadsbuss i Växjö själva slantar upp med 44 procent av kostnaderna för resan. Foto: Länstrafiken Kronoberg/Mats Samuelsson.
Kollektivtrafiken i Kronoberg går bättre än väntat. När Länstrafiken Kronoberg summerar årets fem första månader är resultatet 58,6 miljoner kronor bättre än vad man hade räknat med i budgeten. Den främsta förklaringen är att kostnaderna för trafiken är lägre än man hade räknat med. Men även biljettförsäljningen har ökat.
När det gäller busstrafiken har indexkostnaderna för Länstrafiken varit lägre än vad man tog höjd för i budgeten. Slopad biogasskatt bidrar också, likaså att Länstrafiken har fått in mer pengar i viten från operatörerna. Även kostnaderna för tågtrafiken är lägre än budget.
Däremot har Länstrafiken i genomsnitt varje månad fått in en miljon mer än väntat i biljettintäkter. Sammanlagt innebär det att Länstrafikens resultat under årets första fem månader är 58,6 miljoner bättre än budget. Samma period förra året låg Länstrafiken Kronoberg knappt 33 miljoner kronor bättre än budget.
Resultatet innebär också att självfinansieringsgraden, den del av Länstrafikens kostnader som betalas av resenärerna, var 56,8 procent, engångsposter oräknade. Prognosen ligger på en självfinansieringsgrad på 52,8 procent för hela året.
Det är de som reser med regionbussarna som betalar den största delen av sin resa via biljetten. Där är självfinansieringsgraden 60,6 procent, resten betalas av regionens skattebetalare. I Växjö stadstrafik betalar resenärerna 44 procent av kostnaderna, i Älmhult 22,6 procent av kostnaderna. I Alvesta stadstrafik är självfinansieringsgraden 99,8 procent. Men där är det inte resenärerna som betalar utan kommunen som betalar till Länstrafiken.
När det gäller Krösatågen står resenärerna via biljetten för 29,1 procent av kostnaderna.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar