Johanna Salomonsson Lind leder Scanias bussverksamhet: Vi har ett mål som förenar oss i branschen, att få in fler passagerare i gemensamma transporter. Foto: Ulo Maasing.
Självkörande bussar, den europeiska bussnäringens framtid och Scanias roll på marknaden är några av de frågor vi tar upp i en exklusiv intervju med Johanna Salomonsson Lind. Hon är medlem i fordonsjätten Scanias företagsledning och leder Scanias bussverksamhet, det som heter People Transport Solutions på Scania.
– Jag drömmer om städer där alla känner att det är säkert och tryggt att röra sig och där vi rör oss i delade transporter och inte behöver sin egen bil. Då kommer vi också att se fler typer av delade transporter, säger Johanna Salomonsson Lind.
– Det blir fler och varierande typer av efterfrågestyrda transporter. Och vi kommer att se stora bussar, små bussar, spårbunden trafik i integrerade lösningar som gör det lätt att ta sig dit man vill.
Johanna Salomonsson Lind tror också på att autonoma, självkörande fordon bussar kommer allt mer i kollektivtrafiken. I hela Europa är bussförarbristen omfattande.
– Vi ser nu att det börjar komma en lagstiftning som öppnar för autonom busstrafik.
2019 visade Scania upp sin första autonoms, självkörande buss. Sedan blev det tyst. Johanna Salomonsson Lind tror att vi om några år får autonom busstrafik. Foto: Ulo Maasing.
När den internationella kollektivtrafikunionen UITP 2019 hade sin världskongress i Stockholm vallfärdade internationella experter till Barkarbystaden utanför Stockholm. Där visade Scania bland annat en fullstor, självkörande elbuss. Tanken var att den året därpå skulle testas på en BRT-linje i området för att sättas i reguljär trafik 2021.
– Vi arbetar med och tror på den autonoma teknologin. Däremot tror jag att vi ändå kommer att ha människor som arbetar ombord.
Det har tagit lång tid för autonoma fordon att få ett genombrott och de bussar som man trodde skulle vara i trafik 2021 rullar fortfarande inte på linjen i Barkarby.
– Det som ofta händer med den här typen av teknik är att man snabbt ser ett antal initiativ. Sedan blir det plötsligt tyst när teknologin går ner i en djupare fas. När det är som tystast händer också mest. Min egen gissning då var att vi skulle få se autonoma fordon 2027 – 2028. Och vi ser nu en lagstiftning och aktörer som börjar komma ut till dess, säger Johanna Salomonsson Lind.
– Men jag vågar inte säga när den första självkörande Scaniabussen kommer att finnas i kommersiell trafik, skrattar hon.
Köpa europeiskt
I våras presenterade EU-kommissionen ett lagförslag – den så kallade Industrial Accelerator Act. Det innebär bland annat att offentliga upphandlingar ska användas som ett verktyg för att stärka europeisk industri och minska strategiska beroenden av länder utanför Europa. I klartext handlar det i hög grad om import från Kina.
I EU förbereds nu ny lagstiftning om att bussar i offentligt upphandlad trafik till stor del ska vara tillverkade i Europa. Foto: Ulo Maasing.
Ett område som omfattas av lagförslaget är bussar i offentligt upphandlad trafik. Där har kinesiska tillverkare som Yutong och BYD gjort stora inbrytningar på marknaden, inte minst i övriga nordiska länder. Vietnamesiska VinFast har också siktet inställt på Europa.
För att skydda europeisk industri diskuteras nu ett krav på att bussar som används i offentligt upphandlad trafik till minst 70 procent ska vara ”Made in Europe” tillverkat i Europa. Per buss, alltså.
Vad det i praktiken innebär är ännu inte helt klart, konstaterar Johanna Salomonsson Lind.
– Just nu pågår en diskussion om vad det innebär och var vi ska landa. En hypotes som diskuteras är att 70 procent av bussens värde ska ha sitt ursprung i Europa. Men frågan är under diskussion: är det värde, kostnad, antal eller något annat? Vi vet ännu inte var vi kommer att landa.
Tydliga regler
Även om frågan är komplicerad finns det exempel från andra håll i världen där liknande krav gäller, framhåller Johanna Salomonsson Lind.
Ett exempel är USA där By America Act bland annat kräver att mer än 55 procent av kostnaderna måste gälla komponenter som är tillverkade i USA, likaså att själva bussen måste produceras i USA. Annars utgår inget statligt stöd till exempelvis de städer som köper bussar till sin kollektivtrafik. Brasilien är ett annat exempel som Johanna Salomonsson Lind nämner.
– När det finns tydliga regler kan vi som industri anpassa oss till dem. Vi som industri har en klar ambition att samtidigt som vi har en global affär också ha en lokal förankring. Vi vill betala lokala skatter, bidra till lokal utbildning och utveckling och så vidare. Men det behövs en tydlig lagstiftning.
Johanna Salomonsson Lind vill inte kommentera de stora marknadsandelar som kinesiska busstillverkare har erövrat i våra nordiska grannländer.
– Vi på Scania vill vara en partner till våra kunder under bussens hela livstid. Vi vill säkra att bussarna har en hög tillgänglighet, uptime. Det för vi genom våra fordonslösningar och vårt servicenätverk, finansieringslösningar och så vidare. Det får vi många positiva reaktioner för. Men vi siktar och investerar också framåt. Det kan vi göra genom att vi har skalan, arbetar globalt med både buss och lastbilar.
Scanias nya superdrivlina minskar bränsleförbrukningen med 8 – 10 procent. Foto: Ulo Maasing.
Som exempel nämner Johanna Salomonsson Lind de investeringar som Scania gör i ny teknik, exempelvis den nya Superdrivlinan som minskar bränsleförbrukningen med 8 – 10 procent.
– Vi kan vara både lokala och globala.
Politiker
Mycket av de beslut som påverkar busstrafiken styrs idag av politiska ställningstaganden och beslut. Men hur mycket av branschens framtid som kommer att att avgöras av politiker är svårt att bedöma, menar Johanna Salomonsson Lind.
– Om vi ser 20 år framåt i tiden kommer kollektivtrafiken att ha gått igenom många stora förändringar som idag är svåra att förutse. Ett exempel är AI och den snabba datautvecklingen. Kommer spelare som Google och Amazon att få en helt ny roll genom deras tillgång till information om bland annat transportströmmar? Jag är övertygad om att alla aktörer i branschen – fordonstillverkare, huvudmän, operatörer måste ställa om och samarbeta. Och det snabbt. Till syvende och sist har vi ett gemensamt mål, att få in fler passagerare i gemensamma transporter.
– Vi har gemensamt en jätteviktig roll.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar