Mark- och miljööverdomstolen har nu definitivt stoppat planerna på en ny, stor biogasfabrik i Skarpnäck i sydöstra Storstockholm. Fabriken, som var tänkt att bli en av de största i landet, skulle bland annat leverera biogas till SL:s stora bussdepå i Gubbängen där ett 90-tal biogasbussar är baserade. Domstolen anser att de lokala, skadliga miljöeffekterna av biogasfabriken är så stora att fabriken inte ska få byggas. Stoppet skapar stora problem för SL som i sin pågående upphandling av busstrafiken i innerstan har låst sig vid biogas som enda alternativ.
Gasbuss i Stockholm. Men vad ska den ha i tanken? Och varifrån kommer det? Foto: Ulo Maasing.
Stoppet kommer efter en flerårig strid mellan lokala intressen, bland andra föreningen Rädda Ältasjön, och biogasjätten Swedish Biogas. Swedish Biogas har backats upp av bland andra Länsstyrelsen i Stockholms län samt kommun- och regionpolitiker.
Redan på hösten 2009 började kommunala Stockholm Gas att dra rörledningar från den planerade anläggningen till SL:s nya bussdepå i Gubbängen – ledningar som man nu inte kommer att få någon användning för. De omkring 90 bussarna i depån kommer istället att även i fortsättningen få köras på gas som föga miljövänligt flakas till depån – biogas och/eller fossil naturgas.
Anläggningen i Skarpnäck var planerad som en av de största biogasfabrikerna i landet med en kapacitet på 100 GWh om året. För SL:s biogasbussar hade anläggningen varit nödvändig eftersom biogas i Storstockholm är en utpräglad bristvara.
Mark- och miljööverdomstolens stopp för fabriken i Skarpnäck sätter också SL:s upphandling av innerstadstrafiken med buss i ett blixtljus.
Upphandlingen, kallad E22, omfattar all busstrafik i Stockholms innerstad och på Lidingö. I upphandlingen kräver SL att de hundratals bussar som upphandlingen gäller ska drivas med biogas. Några andra alternativ ges inte.
Men SL bestämmer också vem som ska leverera gasen, vilket gör det omöjligt för den vinnande operatören att köpa billigare gas på annat håll. Dessutom måste operatören binda sig för att använda de gasmängder som SL bestämmer redan från start – även om trafiken körs effektivare och bussföretaget inte behöver så mycket gas som SL kräver att man köper.
Outnyttjad gas får inte heller säljas vidare av bussbolaget.
Men nu står alltså SL utan möjlighet att få någon biogas till bussarna från den stora fabrik man räknat med. Samtidigt håller SL fast vid kraven i upphandlingen.
Därmed återstår det för operatören att antingen flaka in gas från annat håll, vilket kommer att ske med lastbilar som drivs med fossila drivmedel. Eller att tillåta att bussarna körs på fossil naturgas, som även den flakas in.
Miljömässigt har SL därmed målat in sig i ett hörn där man tvingas välja mellan pest och kolera.
Läs även vår ledare från den 15 maj: ”SL storsatsar på Ebberöds bank”.
Artiklar(RSS)
Kjør naturgass med trailer fra Kolsnes ved Bergen slik norske (og også noen svenske byer) har gjort i perioder, selv om ingen våger å innrømme det! At man transporterer norsk søppel med dieselvogntog for å produsere svensk biogass (og naturgass når det er mangel på biogass) tusenvis av kilometer regnes ikke med i miljøregneskapet. Når det produseres flere kilometer med dieselkjøretøy for transport av søppel og naturgass enn hva bussene som ”må” ha gass produserer, har selv en nordmann problem med å forstå debit og kredit. På den annen side er det godt å vite at kjøttbollen som ble til overs på middagsbordet mitt i Stryn – på vestkysten i Norge – kan frembringe nok energi til at en svensk biogassbuss kan flytte seg 1 cm. for deretter å frembringe applaus fra svenske miljø- og trafikkmyndigheter. Den dansk/norske poeten H. C. Andersen skrev for lenge siden eventyret om ”Keiseren uten klær”, et eventyr som bør være kollektiv lektyre for politikere både i Norge og Sverige vedrørende biogass og kollektivtrafikk.