BRT i Nantes, Frankrike. I två riksdagsmotioner föreslås satsningar på BRT även i Sverige. Foto: Ulo Maasing.
Två av de sammanlagt 3548 motioner som lämnats in i riksdgen under den allmänna motionstiden i riksdagen föreslår satsningar på BRT, Bus Rapid Transit i Sverige. Den ena motionen är (S)-märkt, den andra (V)-märkt.
I den socialdemokratiska motionen med Matilda Erenkrans som första namn bland undertecknarna tar upp BRT och spårvägar. I motionen heter det att ”Ett kostnadseffektivt sätt att öka kollektivtrafikens kapacitet är så kallade BRT-system. Det bygger på busslinjer med ledbussar som har täta avgångar och oftast egna körfält. BRT-system kan färdigställas relativt snabbt jämfört med spårvägar.”
Vänsterpartiets Siv Holma med flera vill att Trafikverket ska genomföra två försök med BRT i Sverige och att verket får ekonomiska medel för sådana försök: 100 miljoner nästa år samt 300 miljoner vardera under åren 2015 och 2016, alltså sammanlagt 700 miljoner kronor.
I motionen skriver Siv Holma och hennes medmotionärer:
”BRT, Bus Rapid Transit, är ett intressant sätt att bedriva kollektivtrafik som skulle kunna översättas med att köra buss i spårsystem. Det är ett bussystem som ges tydliga företräden i trafiken eller till och med egna vägbanor. Stationerna är upphöjda som vid spårvagnssystem och påminner om dem som finns för spårtrafik.
Kvalitén på de långa bussarna är högre än vanliga busslinjer, vilket gör att de påminner om tåg. Däremot är systemet mycket billigare att anlägga än spårtrafik, vilket gör att man kan få ut mycket mer linjekapacitet per satsad krona eller med andra ord; fler människor kan förflyttas på samma tid men till en lägre kostnad. Vi vill att BRT prövas i Sverige.”
Det är dock inte många motioner som får gehör i riksdagen. År 2002 – 2006 sa riksdagen ja till 1,5 procent av motionsförslagen, 2006 – 2010var det 0,1 procent och sedan 2010 har det varit 1,6 procent som har fått ja.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar