Resenärerna sviker SL-trafiken. Biljettintäkterna lever inte alls upp till budget. Foto: Ulo Maasing.
Samtidigt som Storstockholms växer så det knakar sviker resenärerna kollektivtrafiken i huvudstadsregionen. I praktiken tappar kollektivtrafiken i Storstockholm marknadsandelar. Eftersom SL-trafiken har mer än hälften av kollektivresandet i landet innebär den svaga utvecklingen för kollektivtrafiken i Storstockholm att kollektivtrafikbranschens fördubblingsmål blir allt mer ouppnåeligt.
”Stockholm växer med två fullsatta SL-bussar om dagen” är ett mantra som gärna upprepas av Christer G Wennerholm(M), trafiklandstingsråd i Stockholms läns landsting. Men samtidigt sviker invånarna kollektivtrafiken. Nya resenärer fyller inte alls två SL-bussar om dagen.
Gapet mellan budget och verklighet för Storstockholms Lokaltrafik blir allt större. Det framgår av den ekonomiska rapport som Storstockholms Lokaltrafik, SL, har presenterat för årets nio första månader.
Allt eftersom året har gått har prognoserna över biljettintäkterna blivit allt dystrare från SL. Efter nio månader pekar det mot att SL:s biljettintäkter i år blir 416 miljoner kronor lägre än budgeterat.
Huvudanledningen till budgetgapet är att SL (egentligen trafikförvaltningen i landstinget) hade räknat med en resandeökning på 3,9 procent i år. Nu pekar det mot en ökning på blygsamma 1,9 procent. Strul med SMS-biljetter och SL:s reskassa har gjort att försäljningen av enkelbiljetter har minskat med 33 procent under årets första nio månader. Totalt har SL sålt biljetter för 100 miljoner kronor mindre under perioden januari – september i år än samma tid år 2012.
En av anledningarna till att SL har hamnat snett i budgeten är att man var överoptimistisk när budgeten gjordes. Man utgick från hur man trodde att resultatet för 2012 skulle bli – men även det året blev också sämre än SL hade räknat med.
En del av intäktsgapet förklaras också av att SL har avskaffat de gamla förköpsremsorna och helt gått över till de kritiserade accesskorten. Det gör också att intäkterna redovisas på olika sätt. En pikant detalj i sammanhanget är att enbart underhållet av Accessystemet kostar SL 30 miljoner om året.
För branschens ambitiösa fördubblingsprojekt innebär utvecklingen i SL-trafiken ett stort problem. SL har mer än hälften av alla kollektivresenärer i Sverige. Om SL-trafiken utvecklas svagt slår det mot hela projektet och gör att det missar målet.
Artiklar(RSS)
Det är inte konstigt att budgeten spricker. Har man redan en bil i familjen och åker ett par mil om dagen. Då kostar bensinen mindre per månad än ett månadskort. Att köpa så kallad zonbiljett och bor i zon C är ekonomiskt vansinne. Om du har en modern bil som drar under 0,5 liter per mil. Så tjänar du runt 300 kr i månaden om du använder bilen och har en mil till jobbet.
Det skulle vara oerhört mycket smartare att sänka priset till 500 kronor per månad. Då skulle kollektivtrafiken konkurrera med bilen. Ta bort spärrar och accessystem. Sätt in fler kontrollanter. Det fungerar i Tyskland så det borde fungera i Sverige också. Det skulle bli mycket bättre påstigning om passagerarna i bussen kunde gå in genom alla dörrar. Det skulle halvera påstigningstiden.
Strulet med busstrafiken i norrort har säkert påverkat att fler tar bilen eller samåker.
Att i nuläget satsa på att bygga tunnelbana är ekonomiskt haveri. Dels förbättrar det inte trafiken för kranskommunerna i länet samt att det tar för lång tid att bygga.
Gör som forskarna rekommenderar istället. Sätt in BRTsystem. Snabbusslinjer från ytterstaden på egna bussfiler skulle få folk som sitter i bilköer att ta bussen. Det skulle kosta en bråkdel av de 25 miljarderna man nu vill slösa bort.
På årsbasis är resandeökningen fortfarande omkring 4 procent hos SL – mer än dubbelt så hög som inflyttningen i länet. Det är alltså snarare så att helårsprognosen är onödigt försiktig – sett till erfarenhet av höstmånadernas effekt på helårsresultatet. Men även med en ökning på 1,9 procent är den högre än inflyttningen in i länet, vilket innebär att man fortsätter ta marknadsandelar från bilåkandet.
Budgetunderskottet beror snarare på andra orsaker – den redovisningsmässiga effekten av reskassan, en överflyttning till periodmärken (har ökat med 5 procent på helårsbasis), och val av ”billigare” biljetter. Därtill att man tydligen – av vad skäl må vara oklart – gett för hög prognos i budgeten – det vill säga egentligen inte tagit hänsyn till resandeökningens fördelning under året.
Det finns alltså inget skäl att se oroväckande på SL:s resandeutveckling. Det visar ännu inte på något trendbrott. SL fortsätter ta marknadsandelar. Allt fler åker kollektivt, vilket är bra för både miljön och branschen. Däremot ska det vara enkelt att resa kollektivt. Sällanresenärerna är inte väsentliga för den större frågan om kollektivtrafikens marknadsandel. Men givetvis ska det ändå vara enkelt att resa och köpa biljetter. Här finns det en hel del mer att göra.
Lars, ska man tolka ditt svar som att SL inte ligger minus utan det bara ser ut så för allmänheten? Samt att budgeten kommer att vara i balans 2014? Samt att sällanresenärerna inte är intressanta ekonomiskt?
Sven, man ska tolka det som att man ligger under i budget ( i absoluta tal är ju dock intäkterna större än förra året) men att detta inte beror på att resandet minskat (i själva verket har resandet ökat mer under våren detta år än föregående vår). Att intäkterna inte ökar i samma grad som resandet får ju dock andra problem – men att fler valt att köpa periodkort istället för sms-biljetter är ju tecken på att fler använder sl mer frekvent (vilket är bra)
Att det dock finns bra alternativ för sällanresenärer är viktigt för att det kan vara en god inkörsport till att börja åka kollektivt – men annars är den gruppen av underordnad betydelse för att nå fördubblingsmålet. Däremot är de just nu en bra kassako för SL och därför drabbar det givetvis SL ekonomiskt när den gruppen minskar.