Flygbussarna ingår i Merresor, Transdevs kommersiella trafik, som uppvisar mycket god lönsamhet. Foto: Ulo Maasing.
Lönsamheten i den svenska bussbranschen har förbättrats avsevärt de senaste åren. Efter att tidigare ha legat under flertalet branscher i svenskt näringsliv är lönsamheten nu på nivå med många andra branscher, dock utan att ligga i toppskiktet. Medelstora, privata bussföretag har bäst lönsamhet, medan Arriva är sänket i lönsamhetsstatistiken. Det framgår av den nya, årliga statistikrapporten från branschorganisationen Sveriges Bussföretag som publicerades på tisdagen.
Under 2000-talet har omsättningen och förädlingsvärdena i branschen nästan tredubblats,lönsamheten har förbättrats, likaså soliditeten. Branschen har också gått igenom en påtaglig strukturförändring under åren 2003 – 2016 då antalet bussföretag minskade med 106 företag. Det är linjebussföretagen som har minskat, från 401 till 270, en utveckling som speglar koncentrationen i kollektivtrafiken och att trafikupphandlingar görs i allt större paket.
Charterbussföretagens antal, däremot, har ökat från 4809 till 605.
Företag med hög vinstmarginal. Foto: Ulo Maasing.
Vinstmarginalen har vänt uppåt efter en dipp för några år sedan och är i likhet med tidigare år högre i de bussföretag som kör turist- och beställningstrafik än i linjebussföretagen: 6,1 respektive 4,0 procent.
Totalt gjorde svenska bussföretag år 2015 en vinst på närmare 1,2 miljarder kronor. Det innebär en kraftig förbättring under de senaste fem åren och det bästa resultatet sedan 2004, det första år som redovisas i statistiken.
Bland de 30 största bussbolagen i landet hade Karlssonbuss i Vaggeryd den högsta vinstmarginalen år 2015: 13,3 procent. Andra företag med hög vinstmarginal var Borås Lokaltrafik (12,4 procent), Mekka Traffic, dvs Bergkvarabuss (11,0 procent) och Byberg & Nordin (10,3procent). Arriva, ägt av Deutsche Bahn, var sämst i klassen med en vinstmarginal på -6,1 procent. Transdevägda Merresor, där Flygbussarna ingår, präglas av synnerligen god lönsamhet.
Tillväxten i förädlingsvärde och lönsamhet i bussföretagen framgår av diagrammet nedan, hämtad ur rapporten.
Flertalet av företagen i bussbranschen växer i förädlingsvärde och är lönsamma. Nobina och Keolis växer och är lönsamma, medan Arriva växer i förädlingsvärde men har svag lönsamhet. Transdev minskar i förädlingsvärde men har god lönsamhet.
Rapporten, som har sammanställts av Göran Hallén på Sveriges Bussföretag, redovisar i stort sett alla aspekter av svensk bussbransch, så som den ser ut och utvecklas.
Det framgår till exempel att antalet anställda i den svenska bussbranschen ökade under perioden 2003-2013 med 34 procent till 23 747. Bussbranschen är också en av de branscher som är bäst på att integrera nyanlända, av alla idag cirka 24 000 anställda bussförare i Sverige är 41 procent utrikes födda. Samtidigt behöver branschen rekrytera cirka 2000 förare om året de närmaste åren för att klara rekryteringsbehoven.
– Över hälften av alla resor i den regionala svenska kollektivtrafiken görs i buss. Bussar som blir allt klimatsmartare. Idag kör över 75 procent av de svenska bussarna på helt förnyelsebara drivmedel. Vi leder omställningen till en fossilfri fordonsflotta, något vi är stolta och glada över. Med rätt villkor och skatter kan vi fortsätta den resan tillsammans med våra medlemsföretag, säger Anna Grönlund, branschchef och vice vd i Sveriges Bussföretag.
Branschen tyngs dock hårt av skatter. Bussbolagen betalar minst 200 000 kronor per buss i skatt – varje år.
Kalenderbitaren kan också notera att en typisk svensk buss är vit, kör 5 599 mil per år och är fyra år gammal. Den kör också på förnyelsebara drivmedel.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar