Innerstadsbussarna i Stockholm tappar resenärer när bussarna fastnar i trängseln på gatorna. Men SL:s ekonomi är stark och nu få SL i uppdrag att snabbt ta reda på hur man kan spenderea mer pengar. Foto: Ulo Maasing.
Ledningen för SL, Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, får nu ett för kollektivtrafikbranschen ovanligt uppdrag: Analysera snabbt hur ni kan spendera mer pengar. Bakgrunden är att SL:s ekonomi är stark och att den senaste budgetprognosen för det här året visar på ett överskott om 400 miljoner kronor. Det är 150 miljoner kronor mer än resultatkravet på 250 miljoner kronor. Därför får SL av politikerna i uppdrag att snabbanalysera hur och på vilket sätt en del av detta överskott kan användas till att utöka och förstärka trafiken i närtid. Men innerstadsbussarna fastnar i köer och tappar resenärer.
– Vi har inte bara vänt SL:s ekonomi från underskott till överskott, vi ser nu också hur denna trend har varat under en längre tid och hur det starka resultatet delvis möjliggör för ytterligare satsningar på mer, bättre och utökad kollektivtrafik, säger trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M).
Han kommenterar dock inte att SL:s ekonomi bokstavligt talat sköts i sank av Tamsons företrädare, partikamraten Christer G Wennerholm som tidigare var trafiklandstingsråd i Stockholm.
– Det gäller nu att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Att kunna använda delar av det säkrade överskottet till miljonsatsningar på trafiken, samtidigt som detta inte innebär grönt ljus för alla de önskelistor som finns för olika favorit- eller prestigeprojekt, säger Kristoffer Tamsons.
Bussen förlorar
Även om många kurvor nu pekar i rätt riktning för SL gör inte alla det. Busstrafiken i Stockholm fortsätter att förlora resenärer. Även tunnelbanan har tappat resenärer. För busstrafiken beror nergången enligt SL på ökad trängsel och framkomlighetsproblem i Stockholms innerstad. Likaså har resenärer valt att resa med Citybanan sedan den nya pendeltågstunneln under Stockholm öppnades i fjol sommar.
SL:s biljettintäkter ökar med 4,3 procent motsvarande 85 miljoner kronor jämfört med utfall motsvarande period 2017. Biljettintäkterna överstiger dessutom årets budget med 30 miljoner kronor och avser huvudsakligen en volymbaserad ökning kopplat till ökad försäljning av periodbiljetter i SL-trafiken, främst 30-dagarsbiljetter.
Trafikkostnaderna har ökat med 0,1 procent jämfört med utfall motsvarande period 2017. Det ska jämföras med hur trafikeringskostnaderna mellan 2012 och 2016, sett till hela landet, ökade i genomsnitt med 4,2 procent per år.
SL har således lyckats tackla det problem som präglar kollektivtrafiken i stora delar av landet: Kostnader som skenar medan resandet och biljettintäkterna inte alls hänger med.
Artiklar(RSS)
Med tanke på att de senaste trafikavtalen som tecknats är vbp avtal och att resandet minskar,så blir det rätt logiskt att sl ekonomin blir bättre. Förloraren nu blir ju miljön i stockholm.