
Bristen på bussförare blir allt mer akut. Fram till år 2020 behöver branschen nyrekrytera 7 300 förare. Foto: Volvo Bussar.
Bristen på bussförare i Sverige blir allt mer akut. Transportföretagen har undersökt behovet och konstaterar att det inom en treårsperiod kommer att behöva anställas 7 300 bussförare runtom i hela landet. Bussförarbristen har på kort tid blivit allt svårare. Enligt en undersökning som Transportföretagen har gjort, ”Tempen på bussbranschen”, har branschens rekryteringsbehov ökat med 74 procent på bara några år, från 4 200 till 7 300 förare.
Sex av tio företag som har deltagit i undersökningen uppger att de har haft svårt att hitta personal under det senaste året och för tre av fyra företag har problemet med att hitta personal med rätt utbildning varit den största utmaningen.
Några exempel: I Halland behöver bussföretagen nyrekrytera 177 förare till år 2020, i Kalmar län 233, i Västmanland 100, i Västerbotten 90 och så vidare.
Enligt Mattis Dahl, vd för Transportföretagen och Caj Luoma, chef kompetensförsörjning, Transportföretagen, är den huvudsakliga anledningen till förarbristen pensionsavgångarna. Mellan 2018 och 2020 kommer 2 600 bussförare att gå i pension. Samtidigt är det offentliga utbildningssystemet underdimensionerat – utbildningsplatserna motsvarar inte behovet.
– Nu gäller det att vända trenden. Därför behövs det långsiktiga och offentliga satsningar i samarbete med branschen för att lösa situationen. En viktig åtgärd är att utöka antalet platser inom vuxenutbildningen med öronmärkta pengar specifikt för bussbranschens utbildningar. Det måste även bli lättare att kunna byta karriär och att som vuxen få möjlighet att läsa på komvux/yrkesvux, skriver de i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
De pekar också på att alltför få personer i dag har rätt körkortsbehörighet. Det gäller framför allt i storstäderna där problemet med att hitta bussförare är som allra störst.
– Därför föreslår vi att CSN-lånet för körkort för arbetssökande, som regeringen nyligen har infört, även omfattar C- och D-körkort det vill säga körkort för buss och lastbil och att detta även ska gälla för personer som studerar på vuxenutbildning eller går i gymnasiet. Det skulle dessutom gynna hela arbetsmarknaden eftersom det finns ett tydligt samband mellan jobb och körkort.
Mattias Dahl och Caj Luoma efterlyser en kontinuerlig dialog mellan det offentliga och branschen.
– Dialog är nödvändig för att skapa relevanta utbildningar med hög kvalitet, både för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Och till detta behövs offentliga resurser till personer på regional nivå som leder, driver och utvecklar samverkan mellan politiska beslutsfattare, utbildningsarrangörer och branschen, skriver de båda företrädarna för Transportföretagen.
– I detta akuta läge hoppas vi på snabba åtgärder och vi ser fram emot en konstruktiv politisk dialog.
Behövs YKB för att köra buss?Jag har busskort.
Ja, för att få köra yrkesmässigt.
Kjører ca 25 mil per dag for å jobbe/pendler mellom Norge og Sverige.
Det trengs flere faste stillinger.
Bussjåfør
Enligt mitt förmenande är YKB:t en av orsakerna till att det är och blir chaufförsbrist framöver. Jag ser det bara som ett spel för galleriet och inte värt kostnaderna. Jag har kört buss i 40 år och den erfarenhet och kunskap jag byggt upp under dessa år är inte värt någonting idag utan YKB. Denna kunskap och erfarenhet kan YKB:t ”aldrig” ersätta!
Jag är 66 år utan fast anställning och mitt YKB går ut 20 mars 2019 och tänker inte bekosta ett nytt skälv. Skulle ett bussbolag bekosta det så förväntas det att man ställer upp och kör och då har man svårt att säga ifrån. Vid den här åldern kanske man inte vill jobba så mycket. Skulle man få det bekostat av ett företag så blir man också låst vid det företaget. Här på Gotland är jobben ganska få och många chaufförer kör åt flera företag. Skulle man då lova något annat företag att köra så blir det problem om företaget som betalat YKB:t behöver hjälp samtidigt.