Små åtgärder kan förbättra framkomligheten för busstrafiken

I paneldebatten om bussars framkomlighet deltog Helena Sundberg, Trafikverket, Kristoffer Tamsons, Stockholms läns landsting, Klas Henriksson, Stockholms läns landsting och Daniel Helldén, Stockholms stad.

Lika många pendlar med stombussarna i Stockholm som med pendeltågen. Men ändå görs få åtgärder för att öka bussarnas framkomlighet. Varför är busstrafiken så underprioriterad och vad krävs för att något att ske? Frågan diskuterades på ett välbesökt seminarium under Persontrafiks öppningsdag på måndagen.

Av Paula Isaksson

Som bussmagasinet tidigare har skrivit om är framkomligheten för bussar ett stort problem i Stockholm. Situationen är på gränsen till kaotisk och resandet med stombussarna störtdyker till följd av långa restider och förseningar.

Ola Karlsson och Siri Brolén, Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting.

Idag har Stockholm fem lokala linjer, sju tvärlinjer och sex radiella linjer, som alla har en låg medelhastighet och punktlighet. Men medan tunnelbanan och lokalbanor byggs ut till stora kostnader är intresset fortfarande lågt för stombussar, konstaterade Ola Carlsson från Stockholms läns landsting/Trafikförvaltningen som inledde seminariet om stombussarnas framkomlighet i Stockholm.

– Trots att vi vet att det är stora nyttor med investeringar i stombussnätet är intresset litet. Beräkningar har visat att kostnaden för två nya stombusstråk kan vara en bråkdel mot exempelvis satsningen på en ny tunnelbanestation och ändå är nyttorna ungefär desamma.

Små kostnader, stora nyttor
Enligt Ola Carlsson går det att minska restiden på flera sträckor i stombussnätet med ganska enkla åtgärder. Som exempel nämnde han att bygga busskörfält, installera bussprioritering i korsningar och dra in några hållplatser där de ligger som tätast.

– Det skulle innebära en sådan samhällsnytta att man kan räkna hem satsningarna på på fem år.

Astrid Adelsköld från Keolis.

I samband med att införandet av linje 6, som ersatte linje 73 i Stockholm förra året, var bussoperatören Keolis med om att genomföra en rad åtgärder för att få en så attraktiv busstrafik som möjligt, redan från start. Astrid Adelsköld från Keolis berättade hur arbetet skedde i samverkan med Trafikförvaltningen, Stockholm stad och Solna stad. Linjen trafikeras idag med blå ledbussar och några av åtgärderna var att införa signalprioritering i alla korsningar, nya busskörfält och att förlänga hållplatserna.

– Det är inte helt lätt det här med framkomlighet, staden växer hela tiden och det byggs mycket i vägnätet som påverkar våra åtgärder. Men utvärdering som vi gjorde visar att bussarna står mindre stilla i korsningar och har fått effektivare hållplatsstopp, däremot har vägarbeten och liknande på andra ställen minskat totaleffekten på restiden, sa Astrid Adelsköld.

Politisk vilja behövs
På seminariet medverkade också Mikael Ranhagen från trafikkontoret Stockholm stad som efterlyste smarta åtgärder och mer av samverkan för att öka bussarnas framkomlighet.

– Stockholm stad tagit fram en framkomlighetsstrategi för att öka reshastigheten i kapacitetsstarka stråk. Men det är hela tiden en avvägning för det handlar också om att hitta vägar och gator som vi kan göra om till attraktiva platser. Det gäller också att finna bra finansieringslösningar genom samverkan.

Seminariet avslutades med en paneldebatt där bland annat Kristoffer Tamsons(M), trafiklandstingsråd, Stockholms läns landsting, påpekade behovet av ett tydligare politiskt åtagande där man prioriterar resurser till stombusstrafiken.

– Det behövs en politisk vilja att ta tag i detta och det skulle ge stora ekonomiska nyttor. Framkomlighet för bussar bör prioriteras på samma sätt som nybyggnation för det handlar om att få en fungerande storstad, inte klippa band, sa Kristoffer Tamsons.

Taggat som: Daniel Helldén, framkomlighet, Helena Sundberg, Karl Henriksson, Kristoffer Tamsons, Persontrafik