Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Riksrevisionen: Klimatklivet en miljösatsning som inte är kostnadseffektiv

Klimatnyttan av satsningar på biogas i transportsektorn riskerar att vara överdriven genom att effekterna kan räknas flera gånger, skriver Riksrevisionen. Foto: Ulo Maasing.,

Den stora miljösatsning som socialdemokraterna och miljöpartiet införde 2015 slukar miljardbelopp men är inte kostnadseffektiv. Hade stödet utformats på ett annat sätt hade man kunnat få mer för pengarna, säger Riksrevisionen i en ny rapport där man granskat Klimatklivet. Rapporten konstaterar också att det finns en risk för att klimatnyttan av exempelvis biogassatsningar för busstrafik verkar ge en mycket högre klimatnytta än vad som i själva verket är fallet.

Klimatklivet är ett finansiellt stöd till lokala investeringar. Syftet är att bidra till att miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan nås. Under 2018 omfattade stödet 1,5 miljarder kronor, eller 14 procent av statens samlade utgifter för miljöpolitiken.

Riksrevisionens granskning visar på brister i kostnadseffektivitet när det gäller Klimatklivets bidrag till minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser.

– Klimatklivets kostnader per kilo minskade växthusgasutsläpp har varit höga. Större effekt hade kunnat åstadkommas om stödet hade utformats annorlunda, säger riksrevisor Helena Lindberg.

En del av problemet är att beräkningarna av hur stora utsläppsminskningar de olika åtgärderna leder till har varit bristfälliga.

– Det är inte säkert att de beviljade åtgärderna kommer att leda till de utsläppsminskningar som beräknats när pengarna beviljades. Dessutom räknas utsläppsminskningar i vissa fall in flera gånger, säger Charlotte Berg, projektledare för granskningen.

Att en del utsläppsminskningar kan räknas flera gånger beror enligt rapporten på att även åtgärder för indirekta utsläppsminskningar kan räknas. Det gör det svårt att bedöma de verkliga utsläppsminskningarna av olika åtgärder, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport. Den verkliga klimatnyttan riskerar således att vara mycket mindre än de siffror som presenteras.

– Det kan exempelvis röra sig om tankstationer för biogas, laddinfrastruktur, cykelbanor och cykelgarage som inte genererar direkta utsläppsminskningar. Där finns en risk att samma klimatnytta räknas flera gånger eller att utsläppsminskningen i praktiken inte realiseras, alltså blir verklighet.

Satsning på biogasbussar är ett exempel på hur man genom dubbelräkning kan få fram att vissa åtgärder har gett betydligt större klimatnytta än vad som i själva verket är fallet.

– Konvertering från fossila bränslen till biogas i transportsektorn är ett exempel på problemet. Biogasen ska produceras, distribueras (tankställe) och användas i exsempelvis en biogasbuss. Alla led kan stödjas inom Klimatklivet och tillgodoräkna sig samma utsläppsminskning, konstaterar rapporten.

Share Dela

Taggat som: , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)