Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Bussen som är skidlandslagets fasta punkt

Den fasta punkten för längdlandslaget på skidor: en Scania Interlink med många specialdetaljer. Bakom bussen står Vallatrailern med dragbil som också turnerar med landslaget. Foto: Ulo Maasing.

När det svenska skidlandslaget i längdåkning har de en buss som sin fasta punkt på arenorna. En specialbyggd buss från Scania som tillsammans med en stor vallatrailer ska göra det möjligt för åkarna att vara på topp under tävlingarna. Där kan de ladda upp, pusta ut, ta hand om sin utrustning eller få hjälp med ömmande muskler. Vi tittade in i bussen häromdagen när skitouren hade nått till Östersund, för att senare fortsätta till Åre och vidare in i Norge.

Guld, står det målat på insidan av toalettdörren. Där ska sedan samtliga guldmedaljörer skriva sina autografer. Men när vi i helgen tittar in i den unika buss som Scania har byggt åt Svenska Skidförbundet och längdåkningslandslaget finns där ännu ingen autograf. Anledningen är enkel: Det är när längdskidåkarna vinner guld i VM som namnteckningarna ska på plats. Och det är inget VM i år…

Det blev dock inte någon seger den här gången, då skidtouren hade kommit till Östersund. Å andra sidan finns det fortfarande många chanser och tids nog ska nog autograferna komma.

Bussen är inte som någon annan buss som Scania har byggt och som fungerar som landslagets fasta punkt under säsongen. Där kan de koppla av före och efter loppen, fika, äta, umgås eller vara för sig själva. Där kan de få massage och ha sin personliga utrustning. Och där kan ledningen samla laget för genomgångar. Populärt bland lagmedlemmarna är också att i bussen följa SvT:s vinterstudio mellan sina egna lopp.

Även om bussen har fjorton bekväma, elegant läderklädda blå och gula fåtöljer med säkerhetsbälten brukar inte skidåkarna själva resa med bussen mellan tävlingarna.

Lennart Larsson kör den unika bussen. Han är själv tidigare elitidrottare i orientering. Innan han i hård konkurrens fick jobbet på skidbussen arbetade han i 30 år på räddningstjänsten i Borås, varav 25 år i utryckningstjänst. Foto: Ulo Maasing.

– Jag är alltid först på plats och sist iväg från arenorna, berättar Lennart Larsson som har kört bussen sedan i höstas då Svenska Skidförbundet tog emot den.

Han är bokstavligt talat handplockad till jobbet bland ett hundratal sökande och har i praktiken större delen av Europa som sitt arbetsfält.

– Normalt kör jag hela säsongen, men ibland är vi två förare som löser av varandra. Kör- och vilotidsreglerna gäller även här. Med sina fjorton passagerarplatser är det här en buss enligt registreringsbeviset, säger han.

– Och det blir inte så många mil som det är lätt att tro. Hittills har bussen gått 1200 mil. Under säsongen blir det kanske 1600 eller 1700 mil. På tävlingarna blir det mycket ståtid. Dessutom undviker vi att köra i onödan, inte minst av miljöskäl. Är det en lucka mellan tävlingarna ställer vi upp bussen, ofta hos en Scaniaåterförsäljare eller Scaniaverkstad.

Med sin spektakulära lackering väcker bussen uppseende vart den än kommer. Foto: Ulo Maasing.

Specialbyggd
Skidlandslagets buss är i grunden en Scania Interlink HD, byggd vid Scanias finska fabrik i Lahti. Den är 14,9 meter lång, har en bränslesnål motor på 450 hästkrafter och Scanias 12-växlade Opticruise växellåda.

Men sedan tar likheterna med en vanlig Scania Interlink slut. Passagerarplatserna är 12+2. Exteriören är spektakulär i vitt och blått med ett stort, gult X som står för Cross Country, alltså längdåkning. Det är samma design som finns på den stora vallatrailern liksom på de andra bilar som skidförbundet använder i samband med tävlingarna. Designgreppet går för övrigt igen på toaletten där de vita väggarna dekoreras med brett blått band och samma gula X.

Till det kommer en lång rad tekniska lösningar speciellt för skidbussen.

Tommy Clasén, Scania, är projektledare för bland annat utvecklingen av skidbussen. Han ledde också utvecklingen av de första elbussarna från Scania. Som ett resultatet av det arbetet kunde Scania på Busworld presentera sin nya, batteridrivna Citywide, en buss som kommer i serieproduktion i slutet av året. Foto: Ulo Maasing.

– När vi arbetar med ett projekt av det här slaget avsätter vi ett mindre team som är kärnan i arbetet och som sedan använder den kompetens som finns på olika håll inom Scania. Naturligtvis är en buss av det här slaget inte direkt lönsam för oss. Men vi ser de timmar vi lägger ner på projektet som en investering som vi i olika sammanhang kan dra nytta av i framtiden, säger Tommy Clasén som är projektledare för utvecklingsarbetet av skidbussen.

Skidbussen har en rad unika egenskaper. Inredningen är specialbyggd med hjälp av en lokal snickare och en likaledes lokal elektriker har bidragit med mycket av specialutrustningen. Längst fram finns två fåtöljer på vardera sidan om mittgången, följda av två sittgrupper med bord.

Det rymliga köket har två micron, förvaringsutrymmen, kyl, kaffebryggare med mera, men används inte för matlagning. Foto: Ulo Maasing.

På vänstra sidan följer därefter ett rejält köksutrymme med två kök, microugnar, kyl, förvaring och diskbänk.

– Vi använder micro, men lagar aldrig mat i bussen, berättar Lennart Larsson.

Bredvid köket finns förvaringsmöjlighet, en 43-tums, infällbar TV-skärm och en stor friyta som avställningsplats. Sådana ytor finns för övrigt på flera håll i bussen – och de behövs. När landslaget är ute har de mycket prylar med sig. En del av Lennarts jobb är också att hjälpa till med utrustningen. Förutom att vara bussförare är han också något av en materialförvaltare.

Till sin hjälp har de som arbetar med landslaget ett helt batteri med kommunikationsradios som förvaras och laddas i bussen.

Mitt emot köket finns fyra fåtöljer, placerade i längdriktningen och med ett hopfällbart bord. I trappan vid mittdörren finns toaletten som alltså inte stjäl något utrymmet i bussen.

Varje åkare har sitt eget klädskåp med värme. ventilation och avfuktare. Foto: Ulo Maasing.

Klädskåp och pjäxtork
På båda sidor av mittgången finns sedan sammanlagt 32 klädskåp. Varje åkare har sitt eget, dedikerade skåp och under det plats för att ställa upp pjäxor.

Under skåpen finns plats för pjäxorna, naturligtvis med en pjäxtork. Foto: Ulo Maasing.

– När åkarna kommer in i bussen är ofta både kläder och pjäxor fuktiga, liksom de själva. Därför är skåpen utrustade med 40-gradig värme och avfuktning.

– Under skåpen finns pjäxtork. Det fungerar väldigt bra och vi har inte haft kondens i bussen en enda gång, berättar Tommy Clasén.

Längst bak finns en massagebänk där de tävlande kan få behandling. Där finns också två fåtöljer för den som vill koppla av lite mer isolerat.

– Det är väldigt populära platser för dem som bara vill ta det lugnt och softa lite grann, berättar Lennart Larsson.

Unikt för bussen är också systemet med strocovärmare med elpatron som tillsatsvärme. Inom högst 30 meter från bussens uppställningsplats ska det finnas 400 volts eluttag för som försörjer elpatronen, men bussen har också tre litiumjonbatterier för energilagring.

På taket har bussen solpaneler som levererar 1000 – 1100 kWh el per år. Foto: Scania.

På taket finns solpaneler som genererar 1 000 – 1 100 kWh per år som klarar en betydande del av bussens elförsörjning. Vid behov slår elsystemet om automatiskt mellan el från kabel, batterier eller solceller. Omkopplingen sker utan att det märks i bussen.

I bussen finns också ett helt batteri med komradios för ledare och andra medarbetare i teamet. Foto: Ulo Maasing.

Dessutom kommer skidbussen att få infravärme i taket i hela mittgångens längd, men det hann man inte installera innan årets tävlingssäsong.

Bussen ska också få en så kallad aerial view, ett kamerasystem som på en display hos föraren visar bussen från ovan och alla hinder som finns runt denna upp till ett avstånd på tio meter från bussen. Praktiskt, inte minst med tanke på att många uppställningsplatser intill arenor är mycket trånga.

Exakt rätt stavar är viktiga för varje elitåkare. I bagageutrymmet har därför alla åkare sina personliga stavväskor. Där transporteras också de två träningscyklar som bussen medför. Bussen har också dragkrock och fästen för skidbox i aktern som pryds av devisen “Snow is Life”, det vill säga “Snö är livet”.

Några tekniska data för längdlandslagets Scania Interlink HD:
Längd: 14,9 m
Bredd: 2,55 m
Höjd: 3,66 m
Hjul: 6 x 2*4
Motor 13 liter, 450 hk vid 2300 MNm, Euro 6 diesel/HVO

Här är några ytterligare bilder på bussen:

Längst bak finns en massagebänk där åkarna kan få behandling. Där finns också två fåtöljer för den som vill softa lite på egen hand. Foto: Ulo Maasing.

Designgreppet med det blå bandet och gula X:et från exteriören går igen på toaletten. Foto: Ulo Maasing.

Inga resväskor här inte – utan stavväskor. Varje åkare har sin egen väska med stavar. Foto: Ulo Maasing.

Snow is life. “Snö är livet. Tillsammans för en hållbar framtid” står det på bakpartiet. “Miljöfrågorna är viktiga för både skidlandslaget och oss”, kommenterar Tommy Clasén. Foto: Ulo Maasing.

Längdskidlandslagets fordonsflotta med vallabil, buss och flera mindre bilar. Samtliga från Scania eller Volkswagen. Foto: Scania.

Ingen anonym buss… Foto: Ulo Maasing.

Share Dela

Taggat som: , , , , ,

Categorised in: Nyheter, Reportage

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2020 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)