Det behövs en långsiktig plan som möter kollektivtrafikens behov av medarbetare, från förare till ingenjörer. Det skriver tre företrädare för den svenska kollektivtrafiken i en debattartikel i Dagens Samhälle. ”Även om branschen gör sitt för att vända kompetenskrisen är infrastrukturen och utbildningssystemet statliga angelägenheter. Ansvaret vilar på beslutsfattarna på nationell nivå”, skriver de tre branschföreträdarna.
Pierre Sandberg, Tågföretagen, Anna Grönlund, Sveriges Bussföretag samt Johan Wadman, Svensk Kollektivtrafik. Foto: Svensk Kollektivtrafik.
– De närmaste åren behöver branschen anställa över 17 000 förare till bussar, tåg och taxi. Men bristen märks inte bara där. Det behövs 2 000 specialister som bussmekaniker, tågtekniker, signaltekniker och trafikledare för att underhålla, utveckla och planera trafiken. Det här är avgörande jobb för att hela Sveriges transportsystem ska fungera, skriver Sveriges Bussföretags branschchef Anna Grönlund, Svensk Kollektivtrafiks vd Johan Wadman och Tågföretagens förbundsdirektör Pierre Sandberg i Dagens Samhälle.
De framhåller att branschen har gjort flera försök att locka fler till yrken inom kollektivtrafiken.
– Vi ser de stora behoven, de kommande pensionsavgångarna och att flera utbildningsplatser gapar tomma. Även om branschen gör sitt för att vända kompetenskrisen är ändå infrastrukturen och utbildningssystemet statliga angelägenheter, skriver de tre branschföreträdarna med adress till nästa regering.
Grönlund, Wadman och Sandberg lyfter fram tre punkter där de vill se en statlig satsning. Det är en långsiktig plan för kollektivtrafikens kompetensförsörjning, en kraftig utbyggnad av antalet utbildningsplatser och en satsning på att stärka attraktiviteten hos yrken inom kollektivtrafiken.
– Utan bussmekanikern, lokföraren och vägingenjören lämnar aldrig bussen hållplatsen och tåget står stilla vid perrongen. Ge oss förutsättningar att rekrytera nästa generations samhällsbyggare, så ser vi till att Sverige rullar vidare mot en hållbar framtid, skriver Anna Grönlund, Johan Wadman och Pierre Sandberg.
Artiklar(RSS)
Man måste se över villkoren för att få folk att vilja jobba som busschaufför. 13,5 timmars arbetsdag har vi nu , efter 1 januari 27 , sänks det till 12 timmar. övriga branscher pratar om 6 timmars arbetsdag. Arbetsgivarna tolkar kollektiv avtalet som faan läser bibeln ,drar av reglertid så man får gå på toa efter 3 timmar 15 minuter,, titta på det innan ni utbildar fler som inte vill köra buss.
Vart finns logiken i att kraftigt utöka utbildningsplatserna, när det i texten står att utbildningsplatser gapar tomma.
Som att en halvfull 17 platsers buss skulle bli fylld om vi kör med en 50 platsers buss.
Man kan även läsa att branchen gjort flera försök att locka till yrken inom kollektivtrafiken.
Man har misslyckats helt enkelt,villkoren är inte lockande.
Oavsett yrke så måste ett intresse finnas,hur spännande är det att ha medarbetare som har tappat/eller aldrig haft intresse för ett yrke.
Den svenska modellen bygger ju på att varje branch tillsammans arbetsgivare arbetstagarorganisationer,skapar bra villkor arbetsmiljö. Då som först kommer utbildningsplatserna fyllas.
Arbetsförmedlingen har fler utbildningsplatser än de kan fylla. Varför kan de då inte fylla dem? Är det inte bara att tvinga arbetslösa att gå bussförarutbildningen? Nej, man får inte tvinga någon i Sverige att bli bussförare, men det kanske kommer en sådan dag? Men, det största hindret är alltså att inga arbetslösa inskrivna på AF vill bli bussförare frivilligt, i synnerhet inte när det finns andra utbildningar att gå på som leder till yrken med bättre avtal. Dessutom, de få arbetslösa som vill bli bussförare kan inte alltid bli det då de saknar rätt kompetens, som att ha B-körkort och god körvana, tala och förstå svenska samt att inte ha några fysiska eller psykiska hinder. De 19000 unga, friska och starka som ni söker till kollektivtrafiken finns helt enkelt inte inskrivna på AF. De ni söker har redan ett bättre arbete, så då återstår det för er att göra jobbet så attraktivt att de vill byta arbete. Klarar bussbranschen att göra jobbet så attraktivt?
Jag har ännu DE-körkort, men tänker inte förnya det när det går ut nästa år. För att jag skulle fortsätta köra buss så krävde jag en fast tjänst, med fasta arbetstider, men det kunde man inte erbjuda. En enda fast tjänst det var allt jag begärde, och inte ens högre lön, och fler förmåner, utan bara fasta arbetstider. Men det var ett helt orimligt krav tyckte ni? Tja, som ni bäddar får ni ligga. Tyvärr drabbar ert dåliga avtal och oginhet mot de anställda alla som behöver kollektivtrafiken i framtiden.
Kompetensförsörjningen brister när det saknas kompetens på alla nivåer i branschen, svårare än så är det inte. Man ser inte skogen för alla träd, så den enkla lösningen på ekvationen lär bli olöst.