Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Turismforskare: Så blir turismen efter coronapandemin

Så har det sett ut: Turister beundrar utsikten över Stockholm från Fjällgatan. Foto: Ulo Maasing.

Den pågående covid-19-pandemin slår hårt mot turist- och besöksnäringen. Som vi tidigare rapporterat störtdök beläggningen på hotell med mera i Sverige under mars. Och då hade raset bara börjat. Nu har tusentals evenemang har ställts in och många affärs- och privatresor har avbokats. Turist- och beställningstrafiken med buss har i praktiken upphört, flyget står på marken och svenska hamnar kommer i sommar knappast att få se ett enda kryssningsfartyg. Det betyder enorma intäktstapp för företag i turistnäringen. Både större och mindre företag slåss för att överleva. Men vad händer efter pandemin? Turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet i Östersund skissar på tre tänkbara scenarier.

Vilket scenario som kommer att gälla i slutändan är enligt forskarna på Etour svårt att bedöma. Det klan också bli en blandning av flera av huvudscenariorna, men konsekvenserna att de olika scenariorna skiljer sig stort.

Mitt i krisen konstaterar Etour också att stora samhällsstörningar historiskt sett ofta har lett till en positiv utveckling. Två exempel som de nämner är att spanska sjukan under åren 1918 – 1920 ledde till att en nationell hälsovård utvecklades i många länder. Likaså bidrog den stora depressionen i början av 1930-talet till utvecklingen av en välfärdsstat i många europeiska länder.

– Forskningen konstaterar att många inom besöksnäringen hoppas på en snabb återhämtning, samtidigt som ett ändrat resande skulle vara bättre för miljön. Turismen belastar miljön, men bidrar också till upplevelser, återhämtning, ökad förståelse och kunskap, skriver Etour.

– Dagens pandemi kan öppna stora möjligheter att utveckla en mer långsiktigt hållbar näring, både för klimat och entreprenörer.

Det första scenariet bygger på erfarenheter och beskrivs så här av Etour:

“Coronaviruset avtar relativt snart och immunitet leder till att resandet återhämtar sig snabbt både nationellt och internationellt. Restriktioner för resande och sammankomster tas tillbaka och både affärs- och privatresandet återgår till samma resmönster som innan pandemin. Liknande snabba återhämtningar för besöksnäringen har synts efter tidigare samhällsstörningar som terrorattentaten i USA 2001, SARS-epidemin 2003, tsunamin 2005 och finanskrisen 2008.”

Ett andra scenaio är enligt Etour att resmönstret ändras, men sedan så småningom återgå till det som varit:

“I detta scenario dröjer det lite längre innan coronavirusets spridning avtar. Kanske muterar viruset eller kommer tillbaka i flera vågor. Under pågående pandemi ser vi ett kraftigt minskat resande. Restriktioner gör att många håller sig hemma och i närheten av hemmet. Icke nödvändigt resande uteblir. Vi ser en utdragen period med stort lokalt och inhemskt resande, lokal konsumtion och fokus på friluftsliv och uteaktiviteter. En utdragen pandemi kan leda till ekonomisk nedgång i många länder, kanske recession och ekonomisk depression – samtliga faktorer som skulle minska resandet.

Så snart coronavirusets spridning avtar och restriktionerna minskar kommer vi i detta scenario dock att se en återgång till det tidigare. Sannolikt tar återhämtningen längre tid än i föregående scenario eftersom många företag visat sig ha affärsmodeller som har svårt att klara uteblivna intäkter en längre tid. Efter återgången syns därför flera återstartade och nystartade verksamheter.”

Det tredje scenariot förutsätter att resmönstret ändras och att det aldrig mer kommer att bli som det varit:

“Det dröjer innan coronaviruset avtar och när det gör det får vi se ett paradigmskifte inom turism och besöksnäring. I detta scenario ser vi att särskilt det långväga och miljöbelastande resandet minskar drastiskt när synen på turism och resande ändras. Eftersom många vant sig vid att jobba med videomöten kommer affärsresande delvis ersättas med distansmöten. Konferenser, kryssningar och långdistansflygningar blir mer sällsynta. Aktiviteter nära hemmet ökar och fritidshusturism och friluftsliv ökar. Coronatiden leder till ett ökat intresse för miljö och hållbarhet vilket bidrar ett mer ansvarsfullt resande. Pandemin kan också leda till en kritisk omprövning av idén om ständig ekonomisk tillväxt till förmån för allas bästa och långsiktig hållbarhet.”

Share Dela

Taggat som: , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2020 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)