Hammarkullen i Göteborg är ett av de miljonprogramområden som forskarna har studerat. Foto: Mangan02/Wikimedia commons.
Kostnaden för att resa kollektivt är en tröskel för låginkomsttagare i miljonprogramområden. Det visar en studie som forskare vid Malmö Universitet och VTI, Statens väg- och transportforsknings-institut, har gjort i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt norra delarna av Botkyrka utanför Stockholm.
Forskarna har intervjuat 41 personer i stadsdelarna för att ta reda på hur de upplever kollektivtrafiken. De har också frågat hur de gör för att förflytta sig. Deltagarna i studien var alla arbetssökanden, studerande eller anställda i låginkomstyrken.
Låg inkomst och utbildning kan göra det svårare att skaffa körkort och bil eller flytta närmare jobb och skola. Därför är en väl fungerande kollektivtrafik extra viktig i områden som präglas av lägre socioekonomisk status, konstaterar forskarna.
Kostnaden för att resa kollektivt framträder i studien som en tröskel. Många uppger just att biljettpriserna är höga. De beskrev olika strategier för att minimera sina kostnader: planka, inte resa alls, eller skynda sig och göra ärenden så snabbt att det är möjligt att resa tillbaka på samma biljett.
Det är också svårare att pendla kollektivt för dem som arbetar kvällar, nätter och helger. Även fasta arbetstider kan ställa till det för en pendlare med små marginaler.
– Vi är inte så vana vid att prata om fattigdom och klass i Sverige. Månadskort prissätts på samma sätt oavsett vilken inkomst du har. En högavlönad person betalar lika mycket för sitt månadskort som en undersköterska. Samtidigt har den högavlönade ofta flexibla arbetstider och större frihet att påverka sitt resande, säger Christina Lindkvist, biträdande professor vid Malmö universitet.
Forskningen visar också att det finns en utbredd skjutskultur i dessa områden. Att resa kollektivt uppfattas helt enkelt som mindre attraktivt än bilen. Genom att skjutsa varandra undvek många i studien att möta busschaufförer och kontrollanter.
– Tillgången till kollektivtrafiken i dessa områden är bra, men tillgängligheten är låg då många upplever att det känns otryggt och unga känner sig otrevligt bemötta på bussar och spårvagnar, säger Christina Lindkvist.
Projektet har bedrivits inom K2, Nationellt Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Klicka här för att ladda ner rapporten från forskarna.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar