En av infarterna till Klaratunneln i Stockholm. Säkerhetsåtgärderna för att hindra olyckor med gasbussar brister enligt Sveriges Fordonsverkstäderes Förening. Foto: SFVF.
För några veckor sedan fastnade en gasdriven SL-buss från Keolis i Klaratunneln i Stockholm. Ingen brand eller explosion inträffade, till skillnad från den dramatiska olyckan i mars 2019 då en annan gasbuss från Keolis fastnade i tunnelmynningen med en explosionsartad brand som följd. Nu reagerar branschorganisationen Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF, på säkerheten kring gasbussar. ”Handlingsförlamning råder”, menar SFVF:s vd Bo Ericsson.
– Hur många gånger ska turen rädda oss? Varför fortsätter man blunda för riskerna, istället för att förebygga, utbilda och informera? Gäller inte lagen om skydd mot olyckor, frågar han och hävdar att det bara var millimetrar som skilde från en katastrof vid den senaste olyckan.
Hur kommer det sig att inga förändringar har skett, i någon av Klarabergstunnelns samtliga riktningar, sedan olyckan i mars 2019, frågar SFVF.
– För oss är det en gåta att rödljusen inte har kopplats in, varningstavlor som sitter i vägen för varandra inte har flyttats, att lasermätning av höjden på bussar inte görs i alla riktningar, eller att några andra åtgärder för att förebygga olyckor inte har vidtagits. Transportstyrelsen kom med olika förslag på förbättringar som även föredrogs för Infrastrukturminister Tomas Eneroth men inga åtgärder till förbättring har skett. Nästa gång kanske olyckan är framme på en verkstad, i ett garage eller i en underjordisk anläggning. För att undvika förödande konsekvenser måste det till åtgärder nu, säger Bo Ericsson.
SFVF vill att det i varje län ska finnas en gas- och elsystemspecialist som tillkallas av räddningsledaren vid larm om olyckor med gasbussar. Vid den senaste olyckan i Klaratunneln vidtogs enligt SFVF inga av de säkerhetsåtgärder som var nödvändiga, menar SFVF. Man inväntade inte räddningstjänsten utan arbetet påbörjades med bärgare och personal från bussföretaget.
En räddningsledare hade vidtagit en rad åtgärder som nu inte vidtogs, skriver SFVF och pekar på att täthetskontroll av gassystemet är mycket svår att genomföra. Tre gastuber var skadade och högtrycksrör mellan tuberna och infästningar till några av tuberna var böjda.
– Hade Storstockholms Brandförsvar varit på plats, innan arbetet påbörjades av bärgare och personal från Keolis vid den senaste olyckan i Klaratunneln, är jag säker på att de hade vidtagit helt andra åtgärder än vad som nu gjordes, säger Bo Ericsson.
Han menar att bärga genom att släppa ut luft och dra bussen bakåt inte är en bra metod. Fordonets tankar kan ha tagit sådan skada att vibrationer kan få dem att brista i värsta fall. Särskilt om det finns mycket gas kvar i tankarna. Vibrationer kan utlösa en tryckkärlsexplosion även om bussen flyttas på plan mark.
– Små gasläckage kan antändas av gnistor från metall mot sten vid bärgning eller av elektriska gnistor i skadade belysningsarmaturer och annat. Dessa små lågor som då uppstår kan trigga smältsäkringar och ge upphov till jetflamma som studsar mot en tunnelvägg och tillbaka på flaskorna.
– Flera tankar var skadade i detta fall. Eftersom tankarna tryckt så hårt mot tunneltaket att sidorutorna krossats på grund av bussens deformation, hade denna olycka kunnat sluta i en katastrof, säger Bo Ericsson.
Artiklar(RSS)
undrar varför man inte gör samma sak som framför ingången
i tunnel vid Fridhemsplan, Hundraknutarsbake, mot Bromma,
tidigare regelbundet nån högfordon fastnade där