Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Region Stockholm: Riksdag och regering måste ge oss möjlighet att själva bestämma nivån på tilläggsavgifter för att avskräcka från tjuvåkning.
Tjuvåkningen utgjorde förra året 5,4 procent av alla resor som gjordes med kollektivtrafiken i Storstockholm, SL. Det är en halvering mot året innan.Men kostnaden för tjuvåkningen uppgick trots detta till 424 miljoner kronor enligt en ny rapport från SL. Utökade biljettkontroller och återöppnade framdörrar är två förklaringar till det minskade fusket.
Februari var den värsta månaden med uppemot 10 procent fusk och i december var fusket omkring 3 procent. Det betyder att fusket i december var nere på de nivåer som rådde 2019.
Fusk definieras som när en person reser i SL- trafiken med ogiltig biljett (exempelvis rabattbiljett som man inte har rätt till) eller helt saknar biljett. Som fusk räknas också de fall där resenären vid begäran av biljettkontrollant motsätter sig eller på annat sätt medvetet undviker att uppvisa biljett. I 58 procent av de konstaterade fallen med fusk saknade resenären helt en biljett.
– Att tjuvåkningen har halverats sedan 2020 är resultatet av återinförda och utökade regelrätta biljettkontroller i kombination med en busstrafik som har återgått till det normala med öppna framdörrar, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Region Stockholm och ordförande för SL.
Under 2021 uppgick tjuvåkningen till 5,4 procent av alla resor som gjordes i SL-trafiken. Det är en halvering mot året innan och kostnaden för tjuvåkningen uppgick, trots halveringen, till 424 miljoner kronor i uteblivna intäkter.
Motsvarande siffra för 2020 var 12,0 procent till en kostnad för SL om 767 miljoner kronor. Ett normalår som 2019 låg fuskandelen på 3,1 procent och en kostnad om 264 miljoner.
I år, 2022, genomförs flera åtgärder för minskad tjuvåkande. Bland annat genomförs riktade storkontroller mot utpekade platser i kollektivtrafiken där andelen tjuvåkare är högRe än normalt. Vid Kista busstorg och busslinje 179 har storkontroller inneburit att andelen tjuvåkare minskat från 17,6 procent till 11,3 procent.
– Tjuvåkningen är halverad. I år fortsätter vi med fler riktade kontroller. Samtidigt införs nya och bättre verktyg till biljettkontrollanterna. Bland annat genom nya IT-system med realtidsinformation som kan göra kontrollerna mer snabbfotade och möjliggöra bättre identifiering av avgångar med mycket tjuvåkning, säger Kristoffer Tamsons.
– Vi kan göra mycket men inte allt. Riksdag och regering måste ge oss möjlighet att själva bestämma nivån på tilläggsavgifter för att avskräcka från tjuvåkning. Dessutom måste påföljderna vid återkommande brottslighet i kollektivtrafiken skärpas och det rejält.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar