Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

”Nödvändigt med nationell plan för kollektivtrafiken”

”Kollektivtrafikens frånvaro i den nationella politiken skiljer ut svensk politik från stora delar av vår omvärld”, skriver Kristoffer Tamsons, Ulrika Frick och Tommy Levinsson, presidiet i Svensk Kollektivtrafik. Foto: Ulo Maasing.

Om transportsektorn ska klara sina klimatmål till år 2030 krävs en nationell kollektivtrafikpolitik med kraftfulla åtgärder. Det skriver den politiska ledningen för bransch-organisationen Svensk Kollektivtrafik i en debattartikel i Svenska Dagbladet. ”Kollektivtrafikens frånvaro i den nationella politiken skiljer ut svensk politik från stora delar av vår omvärld”, skriver ordföranden Kristoffer Tamsons (M), förste vice ordföranden Ulrika Frick (MP) samt andre vice ordföranden Tommy Levinsson (S). De vill bland annat avskaffa det nuvarande reseavdraget, avskaffa momsen på kollektivtrafik och ta bort förmånsskatten på periodkort i kollektivtrafiken.

Oavsett regering har Sverige mycket att bevisa när det gäller hållbara resor och transporter. Utvecklingen går för långsamt och ofta saknas en sammanhållen strategi där människors behov förenas med miljö- och klimatmålen, skriver artikelförfattarna.

De pekar på att senast till år 2030 ska utsläppen från inrikes transporter minska med minst 70 procent jämfört med 2010.

– Men hittills har utsläppen minskat med 27 procent, eller med drygt 2 procent per år. För att målet ska bli verklighet måste utsläppen minska med över 5 procent per år, skriver Kristoffer Tamsons, Ulrika Frick och Tommy Levinsson.

De efterlyser en nationell, sammanhållen politik för kollektivtrafikens roll i samhällsbygget.

– Kollektivtrafikens frånvaro i den nationella politiken skiljer ut svensk politik från stora delar av vår omvärld. Extra anmärkningsvärt blir detta mot bakgrund av att kollektivtrafiken ett normalår står för var tredje resa sett till Sverige som helhet. Till det kommer att målen för transportsektorn är omöjliga att nå utan kollektivtrafiken, skriver artikelförfattarna.

De menar att regionerna ensamma inte kommer att klara de satsningar som är nödvändiga för att målen ska nås.

– För att transportsektorns klimatmål ska uppnås till 2030 krävs en nationell kollektivtrafikpolitik med strukturella reformer. Det är dags för en nationell agenda för kollektivtrafiken i Sverige.

Artikelförfattarna presenterar en lista på nio punkter med åtgärder för att nå målet:

• Ersätt reseavdraget med en avståndsberoende och färdmedelsneutral skattereduktion så att klimatutsläppen sjunker, fusket och felen minskar och subventioneringen blir lika mycket värd, oavsett inkomst och om man tar bilen, bussen, tåget eller cykeln till jobbet.

• Ta bort förmånsskatten på månadskort och årskort i kollektivtrafiken. I dag skattesubventionerar staten förmånsbilister med miljöbil och personer som fått cykel som löneförmån, men vill arbetsgivaren uppmuntra resande med fossilfri kollektivtrafik så förmånsbeskattas den anställde fullt ut.

• Sänk momsen på kollektivtrafik från 6 till 0 procent. Kollektivtrafikens kostnader för biodrivmedel har ökat med över 1,5 miljarder. Kostnadsökningar som kommer fortsätta 2023. Genom att sänka momsen kommer kollektivtrafikens intäkter att öka med upp till 1,37 miljarder kronor.

• Behåll skattebefrielsen av rena och höginblandade biodrivmedel långsiktigt. Om skattebefrielsen på rena och höginblandade flytande biodrivmedel tas bort kommer RKM:s kostnader att öka med 800 miljoner kr/år.

• Prioritera underhåll av stråk som är viktiga för pendel- och regionaltågstrafiken. Mest tågresande finns på stråk som trafikeras med de regionala kollektivtrafikmyndigheternas tågtrafik, därför behöver anslagen till underhåll av banor som trafikeras med regional- och pendeltågstrafik öka så de som arbetspendlar kan vara säkra på att de kommer fram i tid.

• Öka investeringarna i banor som ökar kapaciteten för pendel- och regionaltågstrafiken och annan tågtrafik. Prioritera investeringar i storstadsområdena och satsningar som får bort flaskhalsar.

• Sluta tillämpa fyrstegsprincipen baklänges. Fyrstegsprincipen innebär att Trafikverket i första hand ska lösa problem i transportsystemet med åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter och val av transportsätt (steg 1) och i andra hand med åtgärder som effektiviserar användningen infrastrukturen (steg 2) framför att bygga om infrastrukturen (steg 3) och att bygga nytt (steg 4). I dag går Trafikverket i ofta direkt på det fjärde steget. För att få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna måste Trafikverket få en tydlig instruktion från regeringen om att planera, föreslå, finansiera och genomföra åtgärder som kan påverka efterfrågan på transporter, val av transportsätt och ge effektivare användning av befintlig infrastruktur.

• Utvidga stadsmiljöavtalen så att det blir möjligt för staten att medfinansiera trafik med kollektivtrafik i nya bostadsområden. För att främja hållbara stadsmiljöer och minska klimatutsläppen får Trafikverket genom avtalen ge stöd till investeringar som leder till ökad andel kollektivtrafik i städer. Vi vill att avtalen även ska kunna finansiera drift av kollektivtrafik.

• Genomför framkomlighetsåtgärder för busstrafiken. Genom att signalprioritera busstrafiken på vägar och gator och anlägga kollektivtrafikkörfält etc. kommer restiden minska och kollektivtrafikandelen öka samtidigt som kollektivtrafikens kostnader minskar och biljettintäkterna ökar.

Taggat som: , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2023 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)