
Under pandemin tappade kollektivtrafiken resenärer och marknadsandelar. Men det är möjligt att öka dess marknadsandel till 40 procent av de motoriserade resorna, enligt en ny rapport från Sveriges Bussföretag. Foto: Ulo Maasing.
Det är fullt möjligt att nå målet att kollektivtrafiken ska stå för fyra av tio motoriserade resor år 2030. Det konstaterar en ny rapport från Sveriges Bussföretag som tillsammans med Svensk Kollektivtrafik och Tågföretagen står bakom målet. Men om målet ska nås krävs en rad åtgärder, inte minst eftersom kollektivtrafiken har tappat marknad under pandemin, en marknad som den ännu inte har vunnit tillbaka. Om kollektivtrafiken lyckas attrahera fler resenärer finns stora klimatvinster att göra.
Varje person som byter den egna bilen mot kollektivtrafiken för sina arbetsresor innebär en minskad klimatpåverkan med mer än ett halvt ton koldioxid per år. Och om två procent av de jobbresor som görs med bil istället sker med buss motsvarar det driften av Karlshamns oljedrivna kraftverk under tre månader, eller den koldioxid som tas upp av ungefär 20 000 träd årligen, konstaterar rapporten som på Sveriges Bussföretags uppdrag har sammanställts av Markus Uvell från konsultföretaget Nordic Public Affairs. Rapporten bygger på svar från 2856 intervjupersoner i Demoskops webpanel.
– Visst ser vi i mätningar från landets regionala kollektivtrafikmyndigheter att resenärerna återvänder till kollektivtrafiken, men än så länge är vi inte tillbaka på samma nivåer som före pandemin. Och ska vi nå antagna politiska mål om exempelvis minskad klimatpåverkan från transportsektorn behöver kollektivtrafikens resenärer bli många fler, även jämfört med före pandemin. I vår studie har vi därför undersökt varför människor väljer – men även väljer bort –att resa kollektivt, säger Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag.
Enligt rapporten, Fyra av Tio (klicka här), kan kollektivtrafiken bidra med cirka tio procent av den minskning av landets utsläpp av koldioxid som krävs för att Sverige ska nå de uppsatta klimatmålen. Men samtidigt tror inte tre fjärdedelar av svenskarna att en stor del av busstrafiken i Sverige är fossilfri – trots att 95 procent av den upphandlade busstrafiken körs på förnybara bränslen eller el.
”Det förefaller som att en betydande del av svenska folket helt enkelt har en dåligt uppdaterad bild av hur busstrafik idag ser ut”, konstaterar rapporten lite syrligt.
Rapporten har kartlagt vilka faktorer som är viktigast för att få fler att resa mer med kollektivtrafiken, likaså vad som motverkar ett ökat resande.
Den starkaste drivkraften är att kollektivtrafiken finns nära bostaden, den näst starkaste är kortare restider. Andra drivkrafter är flexibla biljettyper, bättre information och ökad trygghet. Klimatperspektivet, att koldioxidutsläppen från kollektivtrafiken är lägre, kommer längre ner på listan.

De viktigaste faktorerna för att få fler att välja kollektivtrafiken. Ur Sveriges Bussföretags rapport Fyra av tio.
Rapporten listar också de största hoten, eller drivkrafterna mot ett ökat resande med kollektivtrafiken i framtiden. Listan toppas av tre faktorer: försämrade avgångstider och anslutningar, Ökad trängsel samt ökad otrygghet inför och under resan.

Viktiga faktorer som motverkar ett ökat kollektivresande. Ur Sveriges Bussföretags rapport Fyra av tio.
”Otryggheten är ett av de största hoten mot ökat resande med kollektivtrafik i framtiden. Det kan hålla tillbaka en positiv utveckling av antalet resenärer. För att undvika detta krävs fortsatt fokus på trygghet och säkerhet, såväl på hållplatser som ombord på bussarna”, skriver rapportförfattarna.
Rapporten lyfter också fram några nyckelfrågor för kollektivtrafikens framtid. En av dessa är hur klimatpotentialen kan tas tillvara. Underökningen visar nämligen att minskad klimatpåverkan av allmänheten ses som en viktig konkurrensfördel för kollektivtrafiken.
”Fortsatt arbete för att minska kollektivtrafikens klimatpåverkan, och för att uppmärksamma hur långt branschen redan nått, kan förväntas fortsätta vara en viktig konkurrensfördel. Samtidigt är det viktigt att påminna om att de allra viktigaste faktorerna vid val av transportslag är praktiska frågor snarare än klimatpåverkan. De praktiska förutsättningarna – närhet till hållplatser, kostnader för bilism, parkeringsmöjligheter, restider, typer av biljetter etc – måste vara sådana att det är rimligt att välja kollektivtrafik. Om så inte är fallet kommer svenska folkets klimatengagemang inte att kunna få genomslag”, heter det i rapporten.
Innovationer, inte minst när det gäller utveckling av mer flexibla biljettlösningar samt ökad kunskap om hur biljetterna faktiskt fungerar idag kan också bidra till ett ökat kollektivresande.
Mikromobilitet, exempelvis elsparkcyklar, cyklar, lånecyklar och bilpooler kan enligt rapporten fungera som ett komplement som bidrar till ökat resande med kollektivtrafiken. Detta därför att mikromobiliteten kan öppna för smidigare anslutningar mellan bostad och hållplats. Bland de personer som har tillfrågats i rapporten uppger 37 procent att de skulle bli mer intresserade av att resa kollektivt om det fanns möjlighet till mikromobilitet.
Rapporten slår också fast att en ökad upplevd trygghet kan vara en viktig faktor för att få fler att välja kollektivtrafiken. Oron för att utsättas för brott har ökat stadigt de senaste åren och kollektivtrafiken är inget undantag.
Samtidigt känner sig de allra flesta trygga när de ska resa kollektivt, oavsett om det är ombord i bussar eller tåg eller när de väntar vid en hållplats eller station. Å andra sidan upplever sig ungefär 20 procent som otrygga. Allra störst är otryggheten under väntan på att bussen/tåget ska komma, 24 procent känner sig otrygga i sådana situationer
”Det är ett problem som måste tas på allvar”, heter det i rapporten.
– I branschen har vi enats om en vision om att 2030 ska fyra av tio motoriserade resor vara kollektiva. Kollektivtrafiken är ett verktyg och en möjlighet för att skapa en hållbar framtid. Samtidigt skapade pandemin en rädsla för att resa kollektivt och varje dag en buss eller ett tåg inte motsvarar resenärernas förväntningar minskar viljan att resa kollektivt. Här har vi i branschen ett arbete att göra men vi behöver också stöd av politiska reformer som prioriterar kollektivtrafiken och dess infrastruktur, säger Anna Grönlund.
Lämna ett svar