Hälften av de elever som gör kunskapsprov efter genomgången buss- eller lastbilsförarutbildning i Värmland blir underkända flera gånger. Det rapporterar Sveriges Radio P4 Värmland som har tagit del av siffror från Trafikverket.
Enligt Christina Hagberg, Trafikverkets chef för verksamheten med förarprov har siffrorna legat ungefär konstant under flera års tid. Trafikverkets siffror avser samtliga som pluggar via Arbetsförmedlingen, Komvux och Yrkeshögskolan.
I bland annat Värmland har Arbetsförmedlingen tecknat avtal med ett flertal utbildningsanordnare om garanterade platser när det gäller utbildning till
yrkesförare.
Lena Hertzberg, Arbetsförmedlingens chef i Värmland, säger till P4 Värmland att en orsak till att så många blir underkända i förarutbildningen kan vara att en del elever också läser svenska under utbildningen.
– Det tar olika tid för olika individer. Några klarar utbildningen snabbt, några behöver längre tid, kanske beroende på att man har läs- och skrivsvårigheter. Men det här är en av våra bästa insatser där vi vet att om man klarar utbildningen går man också jobb, säger Lena Hertzberg till P4 Värmland.
Varde bevisat? Ja att inte vem som helst kan bli bussförare? Det behövs mer än vilja?
Ja, utbildningen kräver goda kunskaper i svenska, i synnerhet YKB-delen? Det vet väl alla utbildare? Men om AF bara skickar in folk på utbildning utan att se att de har minst SFI3 så blir resultatet så klent som undersökningen visar.
Alltså kan inte bussbranschen förvänta sig att AF ska förse dem med en aldrig sinande ström av bussförare. Istället får man göra bussföraryrket så attraktivt att man kan få kvalificerad personal att söka sig dit, och som sedan stannar kvar år efter år. Mission impossible?
MVG
Om man vill fortsätta att ha den låga kostnaden man har idag så är det nog dessvärre mission impossible.
Bussförarjobbet har gått från att vara et bra jobb med hyfsad lön bra ersättningar och bra tider, visst det fans dom tjänsterna man tyckte mindre bra om. Men majoriteten var bra. Till att vara ett av dom mest oattraktiva jobben på marknaden. Långa tjänster, horribelt långa uppehåll på delade tjänster. Lägre löner. Stressande körtider. Lägg till den utökande trafikmängder som gör jobbet så mycket mer jobbigt. Jag beundrar dom som orkar köra på heltid i Stockholm city.
”Inga bussar ska köra på gator med fartgupp eftersom gupp kan orsaka arbetsmiljöproblem för bussförarna.”
Så skriver trafik.stockholm:
https://trafik.stockholm/trafiksakerhet-trafikregler/gatuavsparrningar-farthinder/
I min stad går en busslinje en sträcka på några km, som man ska klara på 25 min. Senaste tiden byggde man 10 nya farthinder, som bussen måste passera, alltså genom hela vägens brädd, går ej att undvika. Man måste sänka hastigheten från 50 till 10 km/h 10 ggr. per tur.
Fick man extra tid för det? Nej!
Kan man köra turen 5-6 ggr. en efter en och bli utsatt för både förseningar som bygger på varandra och 50-60 ggr. upp och hoppa upplevelser under mindre en 2,5-3h? Javisst!
Så attraktiv blev det, att man behöver inte längre åka till Lieseberg eller Gröna Lund, man fick berg och dalbana gratis från Västtrafik 🙂
En annan linje ska man klara på 50 minuter.
Hela 17 nya farthinder, 2 trafikljus som man måste stanna helt och hållet för att få grönt, trots att man befinner sig på gatan med inbyggda sensorer. Och inte mindre en nya 12 ”flaskhalsar” på vägen.
Fick man extra minut för det? NEJ!!!
(I min förra inlägg skall vara ”vägens bredd” istället för ”vägens brädd” naturligtvis 🙂 )