Politiker fattar ofta beslut om projekt i transportsektorn trots att de är samhällsekonomiskt olönsamma. Ett exempel är Spårväg Syd i Storstockholm som har sågats av Riksrevisionen (klicka här). Bild: Region Stockholm.
Andra överväganden än det sakliga styr de beslut som politikerna fattar. Därför genomförs många projekt, trots att de utredningar som politikerna själva har beställt visar att de är samhällsekonomiskt olönsamma. Det gäller särskilt i transportsektorn. Det konstateras i en forskningsrapport från TÖI, Transportökonomisk Institutt i Norge som närmast är en motsvarighet till svenska VTI.
Forskarna har intervjuat toppolitiker med erfarenhet från storting (riksdag) och regering i Norge om hur det sakunderlag som politikerna själva har beställt genom utredningar.
I sin rapport konstaterar forskarna att utredningarna blir lästa i mycket olika grad. Några läser dem grundligt, exempelvis statssekreterare som har ett särskilt ansvar för investeringsfrågor. De flesta stortingspolitikerna läser bara sammanfattningen, men lutar sig mot andra med kompetens. Tidsbrist är där en viktig faktor.
Hur mycket politikerna förstår av rapporterna varierar mycket. De har stor tilltro till det sakliga underlaget, tjänstemännen och konsulterna som har arbetat fram rapporterna. Politikerna upplever också att utredningarna verkar disciplinerade och leder till bättre beslut och projekt.
Fakta avgör inte
Men samtidigt är politikerna tydliga med att andra överväganden än faktaunderlaget som avgör de politiska besluten. Det gäller i synnerhet i transportsektorn.
Exempelvis går man vidare med många projekt, trots att utredningarna visar att de är samhällsekopnomiskt olönsamma. Några av de politiker som forskarna intervjuat upplever att beslut och val av lösningar redan har fattats i ett tidigt skede. Utredningarna blir därför något som genomförs pliktskyldigast.
Risken för stora kostnadsökningar kan ändå leda till att vissa projekt blir stoppade, nerbantade eller uppskjutna. På andra områden som utbildningssektorn eller rättsväsendet verkar däremot samhällsekonomisk nytta väga tyngre.
Enligt forskarna används utredningarna ofta som stöd för uppfattningar som politiker och andra intressenter redan har.
Klicka här för att läsa rapporten (på norska).
Artiklar(RSS)
Är Politiker en KARRIÄR-VÄG även i Norge?
Förr blev man politiker av mer ideella skäl. Genom att lyssna till väljarna även på fritid och genomföra deras önskemål KUNDE man få MAKT och INKOMST, .
Nu blir man politiker för att det ger hög och stadig inkomst med lång ledighet. Genom att styra väljarna får man INKOMST och MAKT.