Många har stigit av SL-trafiken efter pandemin. Under juli låg resandet med SL 18 procent under motsvarande månad 2019. Foto: Ulo Maasing.
SL, Trafikförvaltningen i Region Stockholm, som svarar för kollektivtrafiken i Storstockholm och kör drygt hälften av all kollektivtrafik i landet, redovisar ett bättre resultat än väntat för årets sju första månader. En betydande del av det bättre resultatet beror på problem i trafiken. SL har helt enkelt haft lägre kostnader för incitament eftersom trafikföretagen, främst MTR i pendeltågstrafiken, inte har klarat att leverera den trafik som de ska enligt avtal. Även lägre index har bidragit till att SL:s kostnader för trafiken har blivit lägre än budgeterat. Men det har också biljettintäkterna, visar SL:s månadsrapport för juli. Och elpriserna slår hårt mot SL.
Resandet med SL-trafiken har ännu inte återhämtat sig efter pandemin. Fram till våren förra året ökade resandet sakta men säkert, men sedan dess har kurvan planat ut på 18 – 19 procent, jämfört med innan pandemin.
Där redovisar SL siffrorna till och med juni. Då låg antalet påstigande på vardagarna 18 procent under juni 2019, det vill säga innan pandemin. Bäst har lokalbanorna återhämtat sig, medan buss, tunnelbana och pendeltåg släpar efter. Sjötrafiken har bättre resandesiffror än 2019, mycket beroende på en ökad trafik.
– Distansarbete och nya beteenden efter pandemin bidrar till minskat resande med
kollektivtrafik. En del resor som tidigare skedde med kollektivtrafik ersätts nu med bil, cykel och gång, eller genomförs inte alls, konstaterar SL.
Artikeln fortsätter under diagrammet.
Resandet, det vill säga antalet påstigande i genomsnitt en vanlig vardag, i kollektivtrafiken på land i Storstockholm i förhållande till normalåret 2019. Diagram: Trafikförvaltningen i Region Stockholm.
Trots att resandet i SL-trafiken inte har återhämtat sig är ekonomin för kollektivtrafiken i Storstockholm ekonomi bättre än väntat, 577 miljoner över budget för årets sju första månader.
Paradoxalt nog beror det på problem i trafiken. SL:s kostnader för köpt trafik landar nämligen på 314 miljoner kronor under budget. Det beror till stor del på att SL har betalat ut lägre incitament till trafikföretagen på grund av ”bristande leverans”. Trafikföretagen (främst MTR:s pendeltåg) har alltså inte kört den trafik de ska enligt sina avtal med SL.
Kostnaderna för pendeltågstrafiken är 297 miljoner lägre än budget till följd av lägre incitament och viten för ej utförd trafik samt lägre index. För SL:s busstrafik är kostnaderna 160 miljoner kronor lägre än budget. Det beror till stor del på lägre index än SL hade räknat med, likaså lägre incitament.
Biljettintäkterna ligger 61 miljoner under budget på grund av färre resande. I budgeten hade SL räknat med att resandet skulle ligga på 90 procent av nivån före pandemin, men så har det alltså inte blivit.
Energipriserna slår också hårt mot SL. Trafikförvaltningens kostnader för drift och underhåll har ökat med 302 miljoner kronor, 21,8 procent, främst på grund av kostnaderna för el och annan energi.
En rad andra poster bidrar till att resultatet för all kollektivtrafik i regionen landar på totalt 577 miljoner över budget.
Artiklar(RSS)
Har köpt månadskort i många år, då jag jobbade delade tjänster och åkte buss fyra gånger om dagen. 970:- var dyrt, men ändå billigt sett till antalet resor, ja man åkte ju även på sin fritid också.
Idag har jag gått i pension, får 58% av min lön att leva på, Ett månadskort skulle nu kosta 650:- och det har jag inte råd med. Hela boendekostnaden med avgifter, lån, hemförsäkring, el och vatten tar 80% av pensionen, men mer om det i en annan tidning? Nå, jag har inte åkt SL-buss en enda gång sedan jag gick i pension. Jag går istället, från Bandhagen till Farsta tar det en timme att gå och en timme tillbaka. Hälsosamt och billigt? Enda gången jag jag åker med SL är när jag ska till tandläkare och läkare, och då tar jag tunnelbanan.
Jag har ingen bil så billig kollektivtrafik skulle få mig att bli lite mer på rörlig fot. Men tyvärr så stiger biljettpriserna och folk väljer då andra alternativ som är billigare. Branschen har hamnat i en ond cirkel och vet inte hur de ska ta sig ur? Nolltaxa är ingen lösning då kollektivtrafik kostar och är inte gratis att bedriva. Att ha 100% på skatten skulle säkert öka resandeantalet men också minska pengar till andra minst lika viktiga samhällsområden?
Jag tror ju att om man inför ”50-kortet” igen så kommer fler att resa, det fungerade ju på 70-talet. Ja, ett månadskort för vuxna på 600:- månad, (=20:-/dag), skulle nog öka intresset att återvända till kollektivtrafiken? Men, allt är ju en fråga om ekonomi i första hand? Pengarna ska ju räcka till mycket för att trafiken ska fungera bra? Bussar kostar, likaså tåg, underhåll och personal. Så, hur löser nu politikerna denna gordiska knut?