Draghjälp behövs. Trafikföretagen har ett stort ansvar för att lösa personalbristen, men de behöver hjälp från regering och riksdag, skriver den politiska ledningen för Svensk Kollektivtrafik. Foto: Ulo Maasing.
”Ska fler kunna resa kollektivt behövs det personal som kan köra bussarna, taxibilarna, tågen, spårvagnarna och tunnelbanorna, liksom personer som kan reparera fordonen och underhålla infrastrukturen, samt personal som kan planera och projektera ny järnväg.” Det skriver presidiet för Svensk Kollektivtrafik i en debattartikel i Dagens Samhälle (klicka här). ”Utan en fungerande kompetensförsörjning kan inte kollektivtrafiken stärka jobb och tillväxt och samtidigt sänka transportsektorns klimatutsläpp”, Skriver ordföranden Bijan Zainali (S) samt de båda vice ordförandena Kristoffer Tamsons (M) och Elisabeth Björk (V).
De pekar på att personalbristen redan idag leder till inställda turer och sämre punktlighet. Mest saknas bussförare, men bristen är stor även när det gäller en rad yrken som är väsentliga för kollektivtrafiken: taxiförare, lokförare, bussmekaniker, trafikledare, järnvägsingenjörer, tågtekniker och flera andra yrkeskategorier.
Skribenterna framhåller att läget efter pandemin har blivit akut. När det gäller bussförare riskerar åldersstrukturen att förvärra problemen de närmaste åren.
– Trafik- och infrastrukturföretagen har ett stort ansvar för att lösa personalbristen genom att bli attraktiva arbetsgivare, utbilda personal inom interna utbildningsprogram, och erbjuda tillräckligt många praktikplatser i de yrken där praktik är ett krav. Men de behöver hjälp från regering och riksdag, skriver Zainali, Tamsons och Björk och föreslår en rad åtgärder.
De vill bland annat sek ett ökat antal utbildningsplatser för lok-, buss- och taxiförare, liksom inom infrastruktur och tågtrafik. Samtidigt vill skribenterna att utbildningarna ska bli attraktivare och att samhället ska göra mer för att uppmuntra både unga och personer som står utanför arbetsmarknaden att välja bristyrken.
Andra åtgärder som Bijan Zanali, Kristoffer Tamsons och Elisabeth Björk föreslår är sänkt åldersgräns fr körkortsbehörighet för buss och taxi och slopad avståndsregel (den så kallade 50-kilometersregeln) för unga bussförare.
– Utan en fungerande kompetensförsörjning kan inte kollektivtrafiken stärka jobb och tillväxt genom att vidga arbetsmarknadsregionerna och samtidigt sänka transportsektorns klimatutsläpp, skriver artikelförfattarna.
Artiklar(RSS)
Det verkar som att det behövs kompetenshöjande åtgärder på beslutsfattare och företagare inom kollektivtrafiken.
Framåt uppåt brukar jag säga.
Men det går bakåt nedåt.
Hej
Patetiskt, är det första jag kommer att tänka på.
Vettiga schema och vettiga löner, så löser det sig själv. Varför är det så svårt att förstå?
Attraktiva arbetsgivare?
Då sprack det direkt!
Skämt åsido, här är det tre politiker som inte diskuterat med en enda erfaren och ordinarie heltidsanställd bussförare som säger att branschen ska göra mer, att kraven dessutom ska minska på yrkesutövarna och riksdag ska hjälpa till att få fler in i bristyrkena?
Varför krångla till det så?
Varför inte ställa den enkla frågan varför det är så få som vill köra buss, arbeta i vård och omsorg, m.m. medans så många som vill bli influensers, journalister, fotbollsspelare och artister?
Jo, för att det är status i dessa yrken?
När beundrade någon en bussförare som tar sig och sina resenärer helskinnade igenom på stadens gator, nästan i tid också?
Ja, och i de yrken som det inte råder personalbrist är det väl bra arbetsvillkor också?
Så, då är vi tillbaka på ruta 1, bussbranschen själva, måste faktiskt helt på egen hand verkligen anstränga sig och bli ”attraktiva arbetsgivare”.
När ett företag får rykte om sig att vara bra så kommer folk att söka dit, men om ryktet och sanningen är det motsatta så uppstår personalbrist, lika säkert som ett brev i Kivra!
Spot on Alf, bättre villkor och ersättningsnivåer