
Jens Råsten, operativ chef på Nobina och Helene Lidestam, professorvid Linköpings universitet har analyserat vad ålderskraven på bussar får för konsekvenser. Foto: Paula Isaksson.
På grund av ålderskrav i upphandlingar skrotas många bussar i förtid medan man i exempelvis Sydney använder bussarna i 40 år. Frågan är varför de svenska regionala kollektivtrafik-myndigheterna fortsätter kräva specialsydda fordon som operatörerna inte kan ta med sig i nya avtal. I en studie som presenterades på Transportforum har forskare undersökt omfattningen av ålderskrav och vad de har för effekter på kostnaderna.
Av Paula Isaksson
Studien, som har genomförts av forskare vid VTI, Linköpings universitet och K2, visar att 73 procent av regionerna, det vill säga 9 av 16, använder ålderskrav när de upphandlar busstrafik.
– Varför vill de regionala kollektivtrafikmyndigheterna ha ålderskrav? Är det för att bussarna ska se nya ut eller tror man att de håller längre? Jag har inget svar på detta, men på det här sättet används inte resurserna optimalt vilket fördyrar kollektivtrafiken. Man tar bort fullt fungerande fordon bara på grund av ålder, inget annat än ålder, sa Jens Råsten, operativ chef på Nobina, som var med och presenterade studien under torsdagen på Transportforum.
Ålderskraven medför att det skapas ett stort överskott på fullt fungerande och anpassade bussar som inte marknaden vill ha. Kraven får också negativa effekter på miljön och motverkar strävan efter en cirkulär kollektivtrafik, förklarade Jens Råsten. Jämfört med andra EU-länder har Sverige bland den lägsta medelåldern på bussar medan många andra kör bussarna hela deras livslängd. Det gäller även utanför Europa, i I Sydney har man till och med som krav att bussarna ska köras i 40 år.
Förutom ålderskrav ställer dessutom 15 procent av alla regionala kollektivtrafikmyndigheter krav på maximal medelålder i sina busstrafikavtal.
– Det innebär att vi löpande under avtalstiden måste tillföra nya bussar sent i kontraktet utan att veta om vi kan använda dem någonstans efteråt. Det är inte så roligt för oss som operatör, sa Jens Råsten.
Enligt studien hänvisar alla regionala kollektivtrafikmyndigheter till Bus Nordic i sina avtal. Bus Nordic är en gemensam uppsättning funktionskrav för bussar och en rekommenderad standard för bussar inom Norden. Men i de flesta fall har de alltså gjort olika tillägg som ålderskrav eller infört undantag från standarden, menade Helene Lidestam, professor i produktionsekonomi vid Linköpings universitet som är en av forskarna bakom studien.
– Vi har i studien kunnat konstatera att ålderskraven påverkar kostnaderna på ett negativt sätt och tvingar bussoperatörerna att köpa nya bussar fast det inte är något fel på deras gamla.
Men om ålderskraven tas bort behöver andra krav läggas till för som försäkrar att fordonen är i gott skick.
– Det är inte bara att ta bort ålderskraven utan då behövs det något annat för att se till att det blir en bra kvalitet på bussarna, sa Helene Lidestam.
Hej, här fungerar det inte, företag underhåller inte bussar när dem passerar 7år av avtalet. Avtalet är på 10år. Bussförare kommer till kalla bussar utan värmen, där dörrar tappar luft och öppnar sig själv, där det är mycket som inte fungerar. Det är bara ägare som gnäller, man bör korta arbetstiden till bussförare, man bör korta avtalet till 7år,man bör ta bört avtalet av dem som inte sköter det. Detta bör vara mycket billigare att åka kollektiv trafik så att flera lämnar bilen hemma. Bussföretag gnäller men det är dem sista 3år av avtalet som dem tjänar pengar, dem satsar absolut inget sista 3år. Tack bussförare.