Expressbussföretaget FlixBus är just nu inne i ett expansivt skede i Norden. I maj startade den internationella expressbussjätten nya linjer till Arlanda flygplats. Den 25 juni börjar FlixBus för första gången att köra inrikestrafik i Norge och i Danmark är företaget väl etablerat. Ändå är det bara sju år sedan som FlixBus gjorde entré på den nordiska marknaden. Vi har intervjuat FlixBus nordiske vd, Peter Ahlgren.
Han bekräftar att FlixBus ambition är att växa på den norska marknaden. Men inte genom att köpa någon annan aktör.
– Det är inget vi har funderat på eller diskuterat. Vi är inte beroende av att köpa företag för att komma in på en marknad. Våra planer är att köra på egen hand och vi har gång på gång visat att vi kan konkurrera på marknader där vi etablerar oss.
Är det här startskottet på en expansion i Norge?
– Såhär gör vi alltid när vi går in i ett land. Vi börjar inte fullt ut utan med ett mindre linjenät. Men vi ser helt klart möjligheter att växa i Norge, både när det gäller frekvens och nya linjer.
– Vårt mål när vi går in i ett land är alltid att vi ska bli marknadsledande. Det här är inget undantag, även om vi inte har beslutat att det ska ta si eller så lång tid.
Vilka är era planer för Finland?
– Där har vi linjer som går från Polen via Baltikum till Finland. Sedan får vi se på sikt vad som händer. Ska vi göra något större på den finska inrikesmarknaden kan det hamna under vårt ansvar här i Stockholm. Idag är det vår kontor i Polen och Baltikum som har ansvaret för trafiken.
Vad har ni för planer i Sverige och Danmark?
– Vi växer en del varje år, ganska mycket i år. Vi har tidigare sagt att vi ska växa med 25 procent, inräknat satsningen i Norge. Det stora i Sverige är flygplatslinjerna till Arlanda som vi startade den 6 maj. Det är de satsningar vi gör den närmaste tiden. På båda de här områdena finns det väldigt stora utrymmen att växa.
– På flygplatslinjerna kan vi växa enormt mycket, både när det gäller frekvens och att tillföra nya linjer och nya flygplatser, även om vi inte har några konkreta planer just nu. Vi har börjat i en väldigt liten skala.
– Flygplatslinjerna har hittills gått över förväntan, även linjen Stockholm – Arlanda där vi har direkt konkurrens. Vi har fått en klart bättre start än vi hade trott. Men vi var säkra på att det skulle gå bra eftersom vi lanserade flygplatslinjer redan 2019. Sedan gjorde vi uppehåll med på grund av pandemin.
– Vi hann se att det gick väldigt bra under sommaren 2019. I samband med pandemin valde vi att pausa trafiken i väntan på att världen återgick till det normala. Där är vi nu även om flygresandet inte har återhämtat sig fullt ut.
Hur ser du på trafiken till Arlanda?
– Vi kommer in som ett bra lågprisalternativ. Det kostar en tiondel av taxipriset att resa med oss mellan Arlanda och Stockholm. Vi hoppas också kunna vinna en del affärsresenärer. Företag som väljer oss kan spara mycket pengar, men också minska sin miljöpåverkan.
Både er konkurrent Flygbussarna och Sveriges Bussföretag har riktat en hel del kritik mot det statliga flygplatsbolaget Swedavia. Hur ser du på Swedavias behandling av busstrafiken?
– Vi har, liksom Flygbussarna, en del kritik mot Swedavia eftersom bussarna är hänvisade till terminal 4 medan terminal 5 är den stora terminalen. Det är inte ultimat i något avseende. Skyltningen till bussarna på terminal 4 är inte heller särskilt bra. Utrymmet för bussarna är dessutom inte tillräckligt utan det blir trängsel emellanåt. Men vi har inte fått någon bra förklaring från Swedavia till varför det ser ut som det gör.
– Vi har en dialog med Swedavia genom Sveriges Bussföretag, men känner inte att vi får något riktigt gehör. De är svåra att ha att göra med. Som statligt bolag med monopolställning bör de tänka sig för hur de bedriver sin verksamhet.
Rekordsiffror
Som Bussmagasinet tidigare rapporterat redovisade Flix SE, där bland annat FlixBus hela verksamhet ingår, rekordsiffror för 2023.
Företagets intäkter översteg då för första gången drygt två miljarder euro (cirka 23 miljarder kronor). Det justerade rörelseresultatet blev 104 miljoner euro, cirka 1,2 miljarder kronor.
I Flix SE ingår FlixBus, FlixTrain, nordamerikanska Greyhound och turkiska Kamil Koc.
När FlixBus startade i Sverige fanns det i branschen en utbredd skepsis. Har den övriga bussbranschens inställning till FlixBus ändrats sedan dess?
– Ja det tycker jag. Jag anställdes som första medarbetare i januari 2017 och reste runt tillsammans med en tysk kollega och pratade med bussföretagen. Det är klart att det fanns en viss skepsis, särskilt som vi ville sälja in en produkt som inte fanns på vägarna än och som de hade sett. Sommaren 2017 startade vi våra första linjer.
– Nu blir vi ofta kontaktade av bussföretag som vill arbeta tillsammans med oss.
– Nu har FlixBus ett 20-tal partnerföretag i Norden. Vi är öppna för fler om behov finns, men just nu klarar vi oss med de partners vi har. Vi gillar också att växa med de företag som vi redan samarbetar med och som tror på oss. Idag arbetar vi också med mycket mer etablerade och professionella partners än vi hade från början.
Ni slutade tidigare i år att köra FlixTrain i Sverige? Varför? Och kommer ni igen på spåren?
– Generellt fanns det under vintern en del problem i svensk järnvägstrafik. Men framförallt såg vi en extremt hög efterfrågan på våra järnvägsbiljetter i Tyskland och behövde tåg där. Det betyder inte att vi har sagt nej till att i framtiden åter köra tåg i Sverige.
I Storbritannien satsar FlixBuspartners på elbussar i betydande omfattning. Är det något för FlixBus i Norden också?
– Hela FlixBus ser på olika lösningar. Vi har högt satta klimatmål så vi ser naturligtvis även på exempelvis elbussar. Men det krävs också att det finns en infrastruktur som passar. Kanske kan flygplatstrafiken i framtiden köras med elbussar.
Ekonomin och lönsamheten. Går ni med vinst?
– Tågtrafiken har satt lite käppar i hjulet när det gäler lönsamheten. Men bussverksamheten har god lönsamhet i Sverige och går bra även i Danmark. Vi gläder oss också åt att äntligen ha fått en bra busstation i Köpenhamn.
– Samtidigt är läget i Norden annorlunda än i många andra länder. Här har vi mycket statlig konkurrens. I Danmark är det det statliga järnvägsbolaget DSB som får ganska mycket statligt stöd. Vi menar att de använder stödet till att dumpa biljettpriserna. I Norge och Sverige har vi konkurrens från Vy som ägs av den norska staten.
Om man går in rakt i årsredovisningen och läser siffrorna blir det lite missvisande. Vi har exempelvis polska linjer och tyska linjer som går in i landet och som redovisas i årsredovisningarna för andra bolag i koncernen, framhåller Peter Ahlgren.
Lämna ett svar